Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - II. Medeltiden - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från denna landsdel omtalas skördevagn dragen av 2 oxar, — men fråga
är, om uppgiften ej var blott ett upprepande av den gamla berättelsen om
den galliska skördevagnen (sid. 87).
Odlingen av lin, huvudsakligen i det norra flodlandet och i Calabrien,
samt av hampa i det förra fick så stor omfattning, att det gav upphov till
en storartad vävnadsindustri. På samma sätt tog den av araberna införda
sockerrörsodlingen så stor omfattning på Sicilien, att en betydlig
sockerindustri uppstod och socker blev en av öns viktigaste utförselvaror. Även
i Calabrien fick denna odling fast fot, men mot slutet av medeltiden gick
den tillbaka till följd av konkurrens från andra sockerodlande länder, främst
Madeira, dit sockerröret införts från Sicilien.[1]
Av vallväxter omtalas mest lucern. På bevattnade ängar insåddes
vitklöver. Rödklöver omtalas visserligen först på 1500-talet men då som en
vanlig insådd i säd.
Av ängar omtalar Crescentius (lib. VII) bruket att efter
sädesskörden låta mark, som kunde bevattnas, gräsväxa med insådd av vitklöver,
varefter dylika ängar (marcite) genom kraftig översilning kunde hållas i
tillväxt även under vintern.
TRÄDGÅRDSODLINGEN hade från sin till hög överförfining uppdrivna
ståndpunkt råkat i djupt förfall, och länge var det huvudsakligen inom
klostrens murar, som den fann en fristad, dels i den om den romerska villans
peristyl erinrande 4-kantiga klostergården med sina blomster och
buskplanteringar, dels i klostrens köksväxt- och fruktträdgård samt vinplantering.
Antikens pånyttfödelse, renässansen, mot slutet av medeltiden medförde
emellertid en återuppblomstring av trädgårdsskötseln i samband med
rikemansvillorna i städernas omgivningar. Kring Florens uppstod redan på
1300-talet en mängd villor med trädgårds- och parkanläggningar, vilka
liksom vid den gamla romerska villan bildade en konstnärlig enhet med
byggnaderna. Renässanstidens trädgårdsstil med en fyrkantig parterr framför
byggnaden, omgiven av gångar, häckar, alléer och pergolor samt terrasser,
där terrängen gav anledning därtill, nådde en rik utveckling i Italien och
fick stort inflytande på trädgårdsarkitekturens utveckling även i andra
länder under den nyare tiden.
Vin- och olivodlingen fick efter tillbakagång under medeltidens förra de!
sedan åter ökad framgång, vinodlingen särskilt i Toscana. Pomerans-,
apelsin- och citronodlingen kom att intaga en allt viktigare plats i Syditaliens
och Siciliens lantbruk. Även övriga slag av fruktodling gick framåt, och torr
frukt blev en stor exportartikel.
HUSDJURSSKÖTSELN skildras väl av Crescentius som en viktig
inkomstkälla, men stod i det stora hela på en mycket låg ståndpunkt. 1
södra Italien blev fårskötseln med fritt betande hjordar allt mer huvudsaken,
ju mer odlingen gick tillbaka. Venetien var mest berömd för sin
framstående hästuppfödning, vilken för övrigt drevs i stor utsträckning i Padova,
Mantova, Puglie, Calabrien, Abruzzerna och på Sicilien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
