Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lantbrukets utveckling i skilda länder
- II. Medeltiden
- Britannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BRITANNIEN.
| Litteratur. |
| Curtler, C. W. & R. A short history of english agriculture. London 1909. |
| Ernle, Lord. English farming past and present. London 1922. |
| Hoskyns, Chandos Wren. A short inquiry into the history of agriculture. London 1849. |
| Kowalewsky, Maxime. Die ökonomische Entwickelung Europas bis zum Beginn der kapitalistischen Wirtschaftsform. Berlin 1901. |
Meitzen, Aug. Siedelung und Agrarwesen der Westgermanen, etc. Berlin
1895. |
Prothero, R. E. The pioneers and progress of english farming. London
1888. |
| Seebohm, Fr. The english village community. London 1915. |
Sedan romarna i början av 5:e århundradet återkallat sina besättningar
från Britannien, avbröts den lantbrukets blomstring, som uppstått under
inflytande av den romerska kulturen. Nu vidtog en lång tid av strider, först mot
de norr ifrån infallande pikterna och skoterna och sedan mot till hjälp
mot dem av britterna inkallade angier och sachsare samt sedan dessa
underkuvat eller till landets avlägsnare delar fördrivit britterna, dels mellan de
småriken, de till ett folk, angelsaxar, förenade germanska stammarna
bildat, dels mot danska vikingar, tills slutligen dessa av konung Alfred av
Wessex († 901) undanträngts till öns östra delar, den sedan s. k. danelagen,
samt angelsaxarna sammansmält till ett rike. Den fredliga tiden, som nu
vidtog, under vilken rättssäkerhet och ordning återupprättades och såväl den
andliga som den materiella odlingen gick kraftigt framåt, avbröts väl åter
genom anfall av danskarna, men sedan år 954 dessas makt brutits, inträdde
åter en tid av lugn och fredlig utveckling, vilken dock här liksom på
kontinenten ledde till en fortgående förändring av folkets ursprungliga
jämlikhet och maktens och jordegendomens samling hos ett mindretal mäktiga
ätter.
Om förhållandet mellan angelsaxarna och de underkuvade britterna i
avseende på jordbesittningen råder ovisshet, men det synes antagligt, att vid
landets erövring en del av de oodlade vidderna såväl som av genom de förra
ägarnas död eller fördrivning herrelös jord togs i besittning av
stamhövdingen, konungslandet, en del utdelades bland erövrarna och återstoden
betraktades som hela folkets gemensamma tillhörighet, folklandet, vilket
konungen icke fick bortgiva utan medgivande av stormansförsamlingen,
vitenagemot. De förra jordinnehavare, som stannat kvar, torde i allmänhet ha
lämnats i okvald besittning av sin jord, så att de ofrie blott bytte herrar och
de frie blevo skattskyldiga under de nya herrarna.
I avseende på besittningsrätten var de självägandes arvejord i äldre tid
ättens egendom, vilken betecknades som ethel (= odal) och icke kunde
avyttras utan ättens medgivande, under det att senare förvärvad jord var fritt
förytterlig. Redan under den angelsaxiska tiden utplånades alltmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 5 23:13:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lanthist/0169.html
