Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Danmark - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
JAKTRÄTTEN blev alltmer ansedd tillkomma endast de privilegierade
stånden, så att även de självägande bönderna vid den nyare tidens början
faktiskt, om än ej rättsligen förlorat rätt till jakt annat än å varg och på
sina ställen även räv, hare och ekorre. Är 1662 stadgades, att jakten å
försålda kronogods fortfarande skulle tillhöra konungen. Enligt Christian
V:s lag hade ägare av sätesgårdar, som hade minst 200 tunnor hartkorn
bondjord inom 2 mil från huvudgården, jaktfrihet och rätt att hålla skyttar
ej blott på sin enskilda mark utan även på allmänning, vari de ägde del,
inom 2 mil från gården, men ägare av mindre sätesgårdar blott på sin
enskilda mark, i alla fall dock endast utom konungens vildbann. Bonde
ägde ej rätt att hålla jakthund. I de trakter, där konungen hade jakträtt,
skulle alla hundar tillhörande präster, fogdar och bönder stympas genom
avhuggande av ett framben, och krypskytte straffades med livets förlust.
Godsägarens jägare skulle vid jakt hava husbondens jaktmärke försett med
konungens stämpel.
Som den första fridlysningen av vilt i Danmark omtalas ett år 1527
utfärdat förbud av all jakt »utom i den rätta, feta tid» (från 14 dagar efter
Johanne till 8 sept.) och ett förbud år 1532 av all jakt på Jylland under 3
år. Enligt rikets lag av 1683 var jakt på allmänning å hjort och rådjur
förbjuden mellan den 1 mars och 1 aug., å rapphöns från 1 febr. till 1 juli och
å hare från 1 mars till 1 juli. Ingen ägde rätt att på allmänning fälla
storvilt, utom hjort och rådjur.
Litteratur. |
Hasund, Sigv. Landbrukets Historie i skisser og Omrids. Christiania 1916. |
Johnsen, O. A. Norges Bönder. Christiania 1919. |
Klokk, Olav. Det norske Landbruk siden omkring 1750. Christiania 1920. |
Skappel, Simen. Træk af det norske Agerbruks Historie i Tidsrummet 1660—1814. Christiania 1904. |
— Træk af det norske Hesteholds, Havebruks, Kvægbruks, Faareholds, Gjetavls, Svinavis Historie. Særtryk ur Tidskr. for d. norske Landbruk 1902, 1908, 1909. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>