Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 402 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - III. Den nyare tiden. 1500-1815 - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Av såningsmaskiner framkommo flera förslag,[1] såsom Chr.
Polhems, som utsatte kornen ett för ett, Zacharias Westbecks och
Lotta Triewens, i vilka utsädet blandat med mylla från ett skakande
spridningsplan nedföll på marken, där det enligt den senares förslag
myllades med en mullfösa, samt Daniel Thunbergs, i vilken säden
utmatades medels en med knaggar försedd vals och genom rör och rörformiga
billar fördes ned i jorden.
Ingen av dessa kom till
någon vidare praktisk
användning.

Fig. 91. Uppländsk stångplog med bukok.

Myllningen skedde ofta
så, att utsädet spreds på den
i öppen fåra liggande åkern,
varefter kördes med årder
och pinnsladd eller harv.[2]

Tröskningen skedde i allmänhet så, att sädeskärvarna först slogos mot
logbalken (skriftades, pasades) för att avskilja de största och bäst mogna
kornen och därefter uttröskades med slaga (prägel). I Norrland brukades
också att köra över den utbredda säden med trösksläde (jfr sid. 41) eller
tröskvält (bult), som fanns dels rektangulär för att köra fram och åter i en
rak logbana, dels rundad med något koniska valsar för körning i rundloge.[3]
Av tröskvagnen föreslogos flera ändrade konstruktioner. C. B. Trozelius
fäste flera dylika rundvältar vid armar på en stående vals, som kringdrevs
med vattenkraft. Chr. Polhem konstruerade också tröskverk för häst-
och för vattenkraft.[4]

För rensning av den tröskade säden konstruerade frih. Brauner ett
cylindriskt trådnätsåll,[5] och Sv. Ljungqvist en trattformig
centrifugalsorterare, enligt samma idé, som hundra år senare tillämpades av
liffländaren greve Berg.

GÖDSLING. Om de olika gödselslagens egenskaper och lämplighet för
olika växtarter och jordslag meddela de olika lantbruksförfattarna de i
litteraturen vanliga meningarna. Den börjande kemiska riktningen hos
1700-talets författare visar sig i yttranden om brinningens betydelse. Den är en
»koncentration av gödselns saltaktiga och nitrosiska partiklar»
(Broocman). Under det att Per Brahe (omkr. 1600) förordat att lämna den i
juli utkörda gödseln utbredd på åkern för att bevara jordens must, så rådde
100 år senare den meningen, att den utspridda gödseln borde genast
nedmyllas (Mentzer, Salander, Broocman), emedan den eljes »förlorar
sitt gödslande salt» (Rålamb).

I praktiken följdes errfellertid vanligen ingendera rådet, utan det vanliga
var, att gödseln fick ligga på åkern i småhögar, varigenom den förfares och
liggsäd uppkommer, där högarna legat. (Mentzer.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>