Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nybildades, förblevo fria föreningar av jordbruksintresserade, varemot
lantbruksgillen, Comices agricoles, vilka återupplivades genom ett ministeriellt
cirkulär den 22 maj 1819, och fingo sin ställning närmare bestämd genom
förordningar den 20 mars 1851 och 23 mars 1852, fingo till uppgift att för
departementen förmedla statens understöd och andra åtgärder beträffande
lantbruket samt särskilt att anordna utställningar och sprida upplysning.
Därtill kommo slutligen Chambres d’agriculture, först inrättade genom den
nämnda förordningen 1851 och förnyade genom förordning den 25 okt.
1910, med uppgift att för departementen bevaka jordbrukets intressen hos
de administrativa myndigheterna.
För trädgårdsskötseln blev det år 1827 stiftade trädgårdssällskapet i Paris
år 1855 en officiell centralrepresentation, och bildades för de särskilda
departementen halvofficiella sällskap med av vederbörande prefekt godkända
stadgar.
Bland fullt oberoende sammanslutningar märkas främst det år 1867
stiftade Société des agriculteurs de France, vars uppgift är att befordra alla
grenar av lanthushållningen genom premieringar, utställningar, allmänna
sammankomster, däribland en årlig lantbruksvecka i Paris samt La société
d’encouragement à l’agriculture (stiftat år 1881) vilket representerar
övervägande lantbruksvetenskapliga intressen. Vardera föreningen utgiver sin
tidskrift. Därjämte finnes ett flertal föreningar med hela riket till
verksamhetsområde med uppgift att befordra särskilda grenar av lanthushållningen
eller därtill hörande binäringar, liksom ett stort antal (år 1910 inemot 700)
lokala sällskap för jordbruk, vin- och trädgårdsodling, kreatursskötsel m. m.
utan ekonomisk verksamhet.
Ekonomiskt föreningsväsen. De äldsta sammanslutningarna för
ekonomisk samverkan inom lantbruket i Frankrike torde hava varit
ystningsföreningar, fruitières, vilka redan i 12:e århundradet omtalas från
bergstrakterna på gränsen mot Schweiz och i Pyrenéerna. Likaså skola
sammanslutningar för invallnings-, avdiknings- och bevattningsföretags utförande hava
förekommit under föregående period. En lag om ekonomiska föreningar,
syndicats, utfärdades den 21 juni 1865, men först sedan nu gällande
föreningslag utfärdats den 21 mars 1884, började kooperativa föreningar att
bildas i något större antal. Sedan staten genom lag av den 31 mars 1899
beviljat centralkreditföreningar räntefria lån till rörelsekapital samt genom
lag den 29 dec. 1906 utsträckt denna förmån även till produktions- och
försäljningsföreningar, så att sådana genom kreditföreningarna kunde erhålla
rörelsekapital mot låg ränta, tilltog bildandet av dylika föreningar starkt.
De föreningar, som under 1800-talet först bildades, voro här, liksom i
andra länder inköpsföreningar, vilkas antal år 1910 uppgavs överstiga 5,100
med 53 centralföreningar och 2 riksförbund. De äro vanligen allmänna
konsumtionsföreningar, öppna även för icke jordbrukare. De besörja ofta
även försäljning av medlemmarnas produkter.
Kreditföreningar. De goda resultat kreditkassor grundade på låntagarnas
ömsesidiga ansvarighet lämnat i Tyskland och Italien, föranledde bildande
av dylika kreditanstalter även i Frankrike. Den första dylika kassan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
