Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1870—71. Vid det förra tillfället utfärdades den 11 juni 1866 en lag, som
förbjöd all införsel av fyrfotade djur utom hästdjur och hundar samt tillika
nedslaktning ej blott av djur, som visade tecken till sjukdomen, utan även
sådana som kommit i beröring med smittade djur, varvid staten betalade
2/3 av de slaktade djurens värde.
HÄSTAVEL. Den kraftiga utveckling av landets hästväsen, som
Napoleon I skapat, ödelades med hans fall. Stuteriernas hingstar skingrades,
och år 1814 beslöts en betydlig minskning av antalet av statens avelsdjur,
bl. a. därigenom, att aveln av draghästslag helt och hållet lämnades åt
enskildas omsorg. År 1825 tillsattes väl åter en stuteristyrelse och utfärdades
ett nytt reglemente för stuteriväsendet, varvid ett stuteriråd sattes vid
inrikesministerns sida, men statens finansiella svårigheter och det minskade
behovet av arméhästar medförde för årtionden framåt en stark begränsning
av statens åtgärder för hästaveln. Premiering av framstående avelsdjur,
även av draghästar, infördes dock år 1820, och antalet av statens
avelshingstar bestämdes år 1825 till 1,300, fördelade på 2 stuterier (Le Pin i
Normandie och Pompadour i Limousin) samt 25 hingstdepoter. År 1828
reorganiserades åter ledningen av statens hästväsen, vilken anförtroddes åt
en Commission administrative des haras. I denna kommission skulle
visserligen 3 medlemmar vara jordbrukare, men från denna tid skildes
hästärenden alltmer avgjort från jordbruksadministrationen och avgjordes utan
synnerlig hänsyn till jordbrukets intressen. År 1852 ändrades stuteriet
vid Le Pin till hingstdepot och indrogs den hästskötareskola, som inrättats
där år 1845, men senare upprättades den åter. För anställning som
tjänsteman vid statens stuteriväsen fordras att ha genomgått denna skola.
Efter nederlaget mot tyskarna började åter en energisk reorganisation av
statens hästväsen. En ny lag angående detsamma utfärdades den 29 maj
1874, enligt vilken stuterierna vid Le Pin och Pompadour återupprättades
och hingstdepoternas antal blev 20. År 1880 hade staten 2,500 hingstar, år
1892 ökades det till 3,000, stationerade vid 23 hingstdepoter.
Ledningen av hästväsendet handhaves av en stuteristyrelse, med stöd
av ett Conseil supérieur des haras, sammansatt av 24 bland ordförander i
lantbruks- och hästavelsföreningar samt framstående hästuppfödare utsedda
medlemmar.
Staten har i allmänhet hållit endast ädla avelsdjur, huvudsakligen engelskt
full- och halvblod, även för den orientaliska Tarbes-stammen vid
Pyrenéerna, men därjämte har vid det anglonormandiska stuteriet le Pin även
använts percheron- och boulonnais-hingstar.
Den enskilda hästaveln understödes av staten med anslag huvudsakligen
för premiering, varvid hingstarna skola vara godkända av
stuteriöverstyrelsen, men även för kapplöpningar och travtävlingar. Sedan år 1886 får
till betäckning av andra ston än ägarens användas endast hingstar, som
godkänts av statens besiktningsmän och märkts med godkänningsmärke.
För hästväsendets främjande verkar det år 1866 stiftade Société hippique
française samt sällskap för särskilda raser.
Av landets lokalraser äro följande mest bemärkta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
