Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emellertid har silkesodlingen aldrig återvunnit den omfattning, den hade
före sjukdomarnas spridning. År 1840 beräknades dess avkastning till 25
miljoner kg. kokonger, men år 1870 blott till 8 och för närvarande till i
medeltal 5 miljoner kg.
MJÖLKHUSHÅLLNING. Av de många för skilda franska landsdelar
egendomliga ostsorterna har den redan under ll:e århundradet omtalade
av fårmjölk beredda Roquefortosten, den åtminstone i det 15:e århundradet
berömda[1] Brieosten, Juratraktens och Savoyens gamla Gruyère-ost samt de
yngre Camembert- och Neufchatelsorterna bibehållit ett högt anseende även
utom landet. Utförseln, huvudsakligen av fina delikatess-ostsorter,
överträffas dook betydligt av införseln.
Smörberedningen, som också står på en hög ståndpunkt, har däremot
tilltagit så, att exporten, huvudsakligen från norra Frankrike och Poitou till
England, betydligt överstiger införseln.
Föreningsmejerier för ystning (fruitières) ha, som redan nämnts av
gammalt funnits i Juraområdet och äro mycket talrika i Frankrikes östra
bergstrakter, under det att föreningsmejerier för smörberedning mest bildats i
Poitou och Charente, där de år 1893 bildade en centralförening.
För vetenskaplig forskning på mejeriområdet ha inrättats 4 statsanstalter:
Station laitière et fromagerie modèle des Cuches (1876), Laboratoire
galactologique du Fau (1876), Laboratoire laitière i Paris (1884) och Station laitière
de l’Est i Besançon (1888). Vid senaste sekelskifte funnos 25 mejeriskolor.
För mjölkhushållningens utveckling har det år 1878 bildade Société
française de l’industrie laitière verkat genom initiativ till vetenskapliga
undersökningar, upplysningsarbete och belöningar.
Bland vetenskapliga författare på detta område märkas Pasteurs
medarbetare E. Duclaux, författare av handboken Le Lait (1894) och
Lezé, utgivare av tidskriften L’industrie laitière.
Margarin- eller konstsmörindustrien härrör från en av kemisten
Mège-Mouriés på uppdrag av Napoleon III utförd undersökning
om möjligheten att av billigare fett åstadkomma en ersättning för smör. Hans
metod att kärna margarin av en emulsion av de flytande delarna av talg
(oleomargarin) i mjölk utarbetades år 186Ö och fick först användning under
Paris belägring, samt har sedan givit upphov till en stor industri, som fått
en stark utveckling, särdeles sedan man börjat att till inblandning i mjölken
använda växtfett (jordnötolja samt kokos- och annat palmfett).
SKOGSHUSHÅLLNING. Den stränga skogslag, som Napoleon I
utfärdade för att hejda den av revolutionen lössläppta skogsskövlingen, ersattes
efter restaurationen av den code forestier av den 21 maj 1827, vilken ännu
med senare tillägg och ändringar är gällande. Genom denna ställdes
kommuners, korporationers och stiftelsers skogar under statens uppsikt. Den
enskilde skulle väl äga fri förfoganderätt över sin skog men endast under
villkor, att han icke vidtog åtgärder, som äventyrade dess bestånd. Genom
lagar åren 1860, 1864 och 1880 ha (se sid. 502) åtgärder stadgats till
skogsväxtens skydd och markens bevarande. Tack vare dessa bestämmelser och på
grund av dem gjorda betydliga inköp av för förstöring utsatt skogsmark till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
