Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Tyskland och Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taxation och beräkningar över avkastningen, varit omfattad med livligt
intresse och framträtt i en mycket rik litteratur.
Undervisningen utgjordes under början av 1800-talet huvudsakligen i
praktikantkurser hos framstående skogsmän. Av dessa kurser övergingo
åtskilliga till fasta läroanstalter, av vilka flertalet stodo på mellanskolestadiet,
andra åter blevo verkliga högskolor; bland dessa senare märkas läroanstalten
vid Tharand nära Dresden, vilken 1816 öppnades som lantbruks- och
skogsskola och år 1870 blev uteslutande forst-akademi, samt skogshögskolan å
Eberswalde i Mark Brandenburg, inrättad 1830. Vid åtskilliga universitet ha
också professurer i skogshushållning inrättats.
Om skogs- och lantbrukshögskolan i Wien se sid. 531.
JAKTEN, som tidigare framträtt snart sagt som huvudsaken i
skogsförvaltningen, har i den tyska jaktlagstiftningen trätt mer i bakgrunden, sedan
jaktregalet upphört och den gamla principen om jordägarens jakträtt åter
blivit gällande. Med jaktens frigivande, som i Rhenlandet inträdde under
den franska ockupationen men i det övriga Tyskland först 1848, följde
mångenstädes en stark minskning av viltstammen, men senare har man sökt
vidmakthålla densamma och trygga dess avkastning genom landslagar, i
vilka bl. a. plägar fordras innehavande av jaktpass som villkor för rätten att
jaga.
I Österrike, där särdeles i alptrakterna de stora godsens skogar bildade
vidsträckta jaktområden, fortsattes bildandet av sådana ytterligare genom
att allmänningskogen tillerkändes godsägarna, och genom att de förvärvade
skogsodlade betesmarker och inom deras område belägna bondgårdar. För
att hindra denna utveckling förbjöds i senare tid i flera provinslagar
användning av betesmarker till skogsodling och försäljning av samfälligheters
alpbeten. Därjämte har i jaktlagstiftningen införts bestämmelsen, att jakträtten
tillkommer jordägaren ensam endast på områden av minst 150 hektar, under
det att smärre egendomar skola bilda kommunala jaktområden, vara jakten
för gemensam räkning skötes av avlönade jägare eller jaktföreningar eller
utarrenderas.
Även i Ungern har införts skyldighet att utarrendera jakträtten å mindre
jordegendomar.
FISKET har i länder så rika på vattendrag som de tyska och österrikiska
stor betydelse såväl för folkets näring som för jordbruket. Fiskodling i
dammar, som efter Jacobis uppfinning av konstbefruktning (sid. 286) hade så
gott som fullständigt bortglömts i Tyskland, upptogs åter på 1840-talet,
närmast efter franskt mönster (sid. 514), och har sedan i vissa landsdelar såsom
Baiern och Böhmen fått stor omfattning och ekonomisk betydelse. Odlingen
omfattar huvudsakligen karp och forell.
Statsmyndigheterna ha också sökt befordra denna näring dels genom
understöd för bildandet av fiskeriföreningar, dels genom lagstiftning.
Fiskeriföreningarna, som bildats i stort antal, voro först huvudsakligen
ideella föreningar med syfte att arbeta för en rationell fiskevård och ökad
fiskproduktion. Lokala föreningar av denna art sammanslöto sig till
distriktsföreningar, och dessa ha i Tyskland fått sin centrala sammanslutning i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
