Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Schweitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna tid framgått av vetenskapliga undersökningar, under det att man i
Schweiz segt fasthöll vid de gamla metoderna.
Dessa förhållanden framkallade i början av 1870-talet en stark opinion
för att även i Schweiz införa vetenskapliga försök och teoretisk
undervisning som grund för mejerihanteringen. Är 1872 inrättade der
Alpwirtschaftliche Verein på initiativ och under ledning av Rudolf Schatzmann
en mejeriförsöksstation i Thun för arbete efter den skandinaviska
mejerihanteringens grundsatser. Detta företag hade dock ingen synnerlig
framgång, och anstalten flyttades år 1876 till Lausanne, där den fortgick till
Schatzmanns död 1886.
Senare delen av 1880-talet, sedan förbundsförsamlingen beslutit kraftigare
understöd för jordbrukets främjande, blev en tid av kraftig uppryckning för
det schweiziska mejeriväsendet. Förbundsförsamlingen beslöt statsunderstöd
till 3 mejeriskolor, som inrättades i Sornthal i S:t Gallen, vid Perolles i
Freiburg (båda år 1886) samt vid Riitti-Zollikofen i Bern (1887).
Mejeriinstitutet i Lausanne återupplivades och fick en filial-skola i Moudon (1890).
Mejeriinspektörer (konsulenter), en tjänst som förekommit i Freiburg redan
på 1840-talet, anställdes av flera kantoner och föreningar, och inspektion av
mejerierna genom dem har blivit en fast institution. De förut nämnda stora
lantbrukssällskapen började också att intressera sig särskilt för
mejeriväsendet, och ur deras krets bildades år 1887 Schweizerischer
Milchwirtschaftlicher Verein och Société laitière de la Suisse romande samt år 1904
Freiburgischer Milchwirtschaftlicher Verein som speciella representationer för
särskilda landsdelars mejeriintresse. Därjämte verka flera föreningar i vissa
kantoner och sammanslutningar av tillverkare av de särskilda ostsorterna.[1]
Mjölkkondensering, som år 1861 igångsattes på engelskt-amerikanskt
initiativ och med huvudsakligen utländskt kapital vid en fabrik vid Cham i
Zug, har sedan utvecklats en storindustri, som berett en än mer än ost- och
smörberedning lönande avsättning av mjölk i trakterna kring dessa fabriker.
SKOGSHUSHÅLLNING. I de strävanden som under 1700-talet börjat
göra sig gällande att hindra skogarnas förödelse genom överdriven
avverkning, snö- och jordskred samt utskärningar genom bergsströmmar inträdde
under revolutionstiden ett stillestånd, men uppdelningen av
allmänningsskogarna fingo ej här sådan fart som i Frankrike och hejdades genom
påbud, att de skulle hållas odelade. Tillika infördes en ordnad förvaltning av
statsskogarna, vilken blev av bestående verkan till dessa skogars
planmässiga skötsel. En stor betydelse fick den undersökning, som år 1834 utfördes
på uppdrag av die Gemeinnätzige und naturforschende Gesellschaft rörande
skogsförödelsen i alptrakterna, vilken visade, att orsaken låg i skogarnas
uthuggning och därav föranledda jordskred och utskärningar genom vatten.
Förbundsrådet lät också åren 1858—60 utföra omfattande undersökningar
rörande dessa förhållanden, och resultatet härav blev en allmännare insikt
om behovet av en rationell skötsel av skogarna och skyddsbyggnader mot
skada av vattenströmmar och skred. Edsförbundet har också sedan denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
