Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 570 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Schweitz

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sam-manslutit sig till omkring 150 lokalföreningar och 4 större förbund,
varibland dock även räknats föreningar som ba till uppgift att skydda
småfåglarna.

BIODLINGEN synes efter tillgängliga uppgifter om antalet bisamhällen
ha ökats under senare delen av 1800-talet och är särdeles omfattande i vissa
delar av kantonerna Vaud (i Cossonay år 1900 omkr. 300 kupor på 1,000
inv.) och Luzern. Biodlarna ha allmänt sammanslutit sig i lokalföreningar,
vilkas antal år 1910 var 121, och dessa i 2 riksförbund. Under inflytande av
Hubers (sid. 261, 294) lärdomar ersattes halmkuporna allt mer av
lådkupor. Under senare delen av 1800-talet inrättades på initiativ av d:r
Kræmer ett trettiotal observationsstationer, varifrån månatliga meddelanden
offentliggöras och samlas i en årsbok.

Fig. 116. Nutida ysteri i Emmenthal. Efter Anderegg.

MJÖLKHUSHÅLLNINGEN har allt mer övervägande varit riktad på
ostberedning, vilken vuxit så, att exporten av ost, i främsta rummet
Emmenthaler men därjämte även Gruyère-, Spalen- m. fl. sorter blivit en av landets
förnämsta inkomstkällor. Från början av 1800-talet spred sig
ostberedningen, som förut huvudsakligen tillhört alperna, ned i dalarna och
slättbygden, där ett stort antal Thalkäsereien (fruitières) bildades.[1] Jämte
dylika föreningsmejerier uppstodo även köpmejerier tillhörande bolag eller
enskilda och åtskilliga föreningsmejerier övergingo till följd av bristande
sammanhållning till sådana.

Ostmejeriernas starka framgång efterföljdes emellertid på 1860-talet av
en viss tillbakagång. Denna tillskrives delvis, att den starka efterfrågan på
ost lockat mejerierna att utsträcka ystningen, som tidigare huvudsakligen
skett på sommaren, även till vintern, och därmed följde en sämre kvalitet
hos osten. Härigenom underlättades konkurrensen från Tyskland, där man
upptagit denna tillverkning och därvid tillämpade de förbättringar, som vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>