Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Storbritannien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

STORBRITANNIEN.

Litteratur.

L’agriculture de l’Angleterre. Série de traités – – – pour le congrès international de l’agriculture 1878. Trad. De la Tréhonnais. Paris 1878.

L’agriculture de l’Écosse et de l’Irlande. För samma kongress. Paris 1878.

Caird, J. English agriculture 1850 and 1851. London 1852.

— High farming as the best substitute for protection. 1848.

Curtler. A short history of english agriculture. Oxford 1909.

Ernle, Lord. English farming past and present. 3:d ed. Oxford 1922.

Ireland, industrial and agricultural. Ed. by the deptm. of agriculture and technical instruction. Dublin 1902.

Martens, H. Die Agrarverfassung in Irland. 1915.

Prothero, R. E. The pioneers and progress of english farming. London 1888.

Venn, J. A. Foundations of agricultural economics. London 1923.

Krigstiden omkring sekelskiftet 1700—1800 hade genom de gynnsamma
konjunkturer den medfört givit jordbruket en utveckling, som det eljes
sent skulle nått. Den hotande avspärrningen hade uppjagat prisen å spannmål
och andra lantbruksprodukter till förut oanad höjd och gjort det till en
nationell plikt att utvidga odlingen. Då detta också syntes vara en lönande
affär, hade en långt utsträckt kredit lämnats mot säkerhet i egendomar, och
det så erhållna kapitalet hade nedlagts ej blott i nyodlingar och
jordförbättringar, vilka gjorts även å mager och stenig mark, som under vanliga
förhållanden skulle fått ligga obrukad, utan även i förbättring och anläggning av
vägar samt i ny- och ombyggnader å lantgårdarna.

Bakslaget kom emellertid vid krigstidens slut och blev långvarigt.
Spannmålsprisen nedgingo efter en rik skörd år 1813 till omkring hälften och höllo
sig sedan låga även under år med medelmåttig skörd. Även prisen å kreatur
och jordegendomar sjönko, under det att arrendebelopp, skatter och andra
avgifter ej visade motsvarande nedgång. Därtill kommo svåra härjningar av
igelsjuka, som under åren 1830—31 bortryckte omkring 2 miljoner får.
Flertalet av jordbrukarna, som utgjordes av arrendatorer och småbönder voro
tvungna att minska sina kreatursbesättningar och därmed jordens gödsling,
jordförbättringarna upphörde, skördarna nedgingo, och mycken åker fick
gräsgå. Arrendatorerna uppsade eller övergåvo sina arrenden, och
självägande bönder måste i stort antal lämna sin jord. Arbetsbrist och nöd
framkallade resningar av arbetare, vilka brände gårdar och maskiner, som
berövade dem arbete. Kommunala understöd lämnades åt arbetslösa och som
tillskott till låg daglön, och kommunerna bortackorderade sina understödstagare.
Från år 1834 blev dock arbete vid arbetshus villkor för understöd.

I Skottland voro förhållandena långt bättre. Där hade spekulationen varit
mindre, och jordbruket överstod krisen utan svårare tillbakagång.

Det allmänna betrycket i England framkallade en häftig agitation mot alla
privilegier och mot den hittills gällande tullpolitiken, genom vilken man
sökt reglera prisen å den inhemska spannmålsmarknaden. År 1815

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Nov 25 00:31:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lanthist/0603.html

		Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 595 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|