Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade dåliga, av väta skadade skördar och kreaturshjordarna härjades av
farsoter. Samtidigt drog den i stark utveckling stadda industrien folket från
jordbruket och stegrade arbetslönerna.
Den svåra kristid, som dessa förhållanden framkallade, fortfor även under
1890-talet och visade sig bland annat genom avtagande gödsling och
jordförbättring, nedläggning av åker till bete, så att rikels sädesbärande areal från
1872—1901 minskades från 11.6 till 8.5 miljoner acres, samt en stark
nedgång i arrendeprisen. En kungl. kommission, tillsatt år 1879 för att undersöka
jordbrukets tillstånd, och en annan dylik av år 1893 kunde blott konstatera
jordbrukets svara ställning och tillbakagång, vilken av den senare
kommissionen uppskattades till hälften av jordbruksproduktionens värde, men hade
ej andra medel att föreslå till betryckets lindrande än, den förra
kommissionen, ändring av beskattningsväsendet och, den senare, förbud mot införsel av
levande djur i landet, för att hindra farsoters införande, samt skärpt
lagstiftning mot försäljning av förfalskade eller eljes underhaltiga konstgödsel- och
fodervaror, — förslag som också snart förverkligades.
Från år 1890 stego prisen å såväl spannmål som kött ansenligt, och omkring
sekelskiftet inträdde åter en svagare stegring i spannmålsprisen och en
starkare uppgång i prisen på kött och ull. Härigenom lättades jordbrukets
ställning något och överfördes dess huvudvikt ytterligare till husdjursskötseln.
Fördelen härav kom huvudsakligen arrendatorerna till godo, under det att
jordägarna fortfarande fingo nöja sig med obetydlig eller alls ingen ränta å
sitt egendomskapital. Äkervidden och sädesodlingen gick fortfarande tillbaka,
under det att jordbruket allt mer inriktades på produktion av färskaste,
förstklassiga varor såsom trädgårdsalster, mjölk, färskt smör och kött, vilkas
avsättning mindre är utsatt för utländsk konkurrens.
Från en år 1909 bildad Developement and road improvement fund lämnas
anslag och lån åt statsmyndigheter m. fl. för praktiska åtgärder,
undervisning och forskning i Storbritannien och Irland.
Farhågan för avspärrning av tillförsel under världskriget föranledde
utfärdandet av Corn production act 1917 om obligatorisk ökning av den
sädesbärande arealen, men verkan härav har hastigt gått tillbaka.
JORDBRUKSADMINISTRATIONEN. Den halvt officiella Board of
agriculture (sid. 317), upphörde år 1822. Därefter uppdrogs tid efter annan åt
särskilt tillsatta kommissioner att verkställa utredningar och organisera vissa
grenar av statens lantbruksförvaltning, såsom rörande tionde, arrende, skifte
m. m., men deras verksamhet upphörde åter, då år 1889 en ny Board of
agriculture inrättades såsom ett departement i regeringen. Är 1903 fördes
fiskeriärenden till denna myndighet. Sedan år 1894 utgiver denna The journal of
the Board of agriculture. År 1922 fick ämbetsverket titel av Ministry of
agriculture. Skottland fick år 1911 sitt eget jordbruksministerium. Likaså
inrättades i Irland år 1898 ett Departement of agriculture and technical
instruction (1924 förändrad till Departement of land and agriculture) med en
tillhörande verkställande byrå (Board) och ett lantbruksråd, Council of
agriculture, bestående av representanter för grevskapsråden.
JORDBESITTNING. Antalet av självägande bönder, yeomen, vilket under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
