Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 636 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Ryssland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig 147. Byjord i Ukraina. Efter Wieth-Knudsen.

Erfarenheten av de goda verkningar, i Polen och Östersjöprovinserna
utförda ägoskiften haft, bidrog till att minska böndernas misstro till reformer,
och dessutom medförde efterskänkandet år 1905 av alla statens fordringar för
friköpning av bondejord en sådan lättnad i böndernas ekonomiska ställning,
att de med skiftet förenade kostnaderna syntes mindre betungande. Härtill
kom slutligen, att statens Bondebank, som i stor omfattning inköpte jord för
styckning till bondgårdar, lät skifta jordegendomarna till skilda gårdar,
innan jorden utbjöds till
försäljning, varigenom fördelarna
av ägoskiftena blev känd för
allmogen. Alla dessa
omständigheter gjorde, att
skiftesverksamheten tog stark fart. Den
utsträcktes den 29 maj (g. st.) 1911 även
till jord, som tillhörde enskilda
egendomar. På 5 år hade skifte
utförts å över 30,000
bysamhällen med 1,800,000 bönder och
nära 11 milj. deciatin (12 milj.
hektar) jord, ett resultat som
saknar motstycke i världen.
Härvid inskränkte sig skiftet av
ungefär hälften av den nämnda
arealen till att åtskilja de
särskilda byarnas ägor, under det
att byn som samfällighet vid
jordbesittningen lämnades
orubbad.

Den genom världskriget lössläppta revolutionen har grundligt omvälvt de
förut bestående jordegendomsförhållandena. Gången av denna omvälvning
har skett i följande skeden.

1. Den allryska rådsförsamlingen av arbetare, soldater och bönder, som
sammanträdde den 8 nov. 1917 dekreterade, att godsens egendom
konfiskerades utan ersättning åt ägarna, och att alla enskilda jordegendomar liksom
kronans, klostrens och kyrkans jordegendomar med alla inventarier skulle
ställas till de kommunala jordbruksnämndernas och bondedeputeradenas
guvernementsråds förfogande. För dessa allmänna principers genomförande
utfärdades den 17 aug. samma år instruktioner, enligt vilka all jorden
(skogarna dock undantagna, vilka blevo statens egendom) skulle lika fördelas
till brukare med periodisk utjämning på grund av folkökningen och inträdda
förbättringar i produktionen. Fördelningen till brukarna skulle grundas på
dessas arbetsförmåga och behov, med beaktande av ortens förhållanden.
Jorden skulle få brukas, utan inskränkning i brukningssättet, av familjer,
kooperativa sammanslutningar, kommuner eller som enskilda företag enligt
ortsmenighetens beslut. Lejt arbete skulle icke få förekomma. Om den


’) Institut intern, dagric. Bull. des institut économ. 1914, N:r 1, sid. 135.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>