Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DANMARK.

Litteratur.

Ewerlöf. Om lantmannaförhållandena i konungariket Danmark. Lund
1854. (Kamerala förhållanden.)

Frederiksen, N. C. Et Tilbageblik ved det Kgl. Landhusholdningsselskabs Hundredaarsfest den 7 juli 1869. Kjöbenh. 1869.

Larsen, C. G. Det danske Landbrugs Historie. Kjöbenh. 1895.

Heyman, N. Landbrugsinstitutioner. En samlet Oversigt. 1897.

Godefroy, Jules. Economie rurale du Dänemark. Mémoires addressés par la Société Royale d’Agriculture du Danemark. Paris 1878.

Hertel, H. Andelsbevægelsen i Danmark. Kjöbenh. 1916.

Schou, R. Om Landbruget i Danmark, i Text, Tavler og Kobberetsninger.
Kjöbenh. 1900.

Westermann, Th. og Goldschmidt, H. Landmandsbogen I.
Kjöbenh. 1895.

De stora agrarreformerna i slutet på 1700-talet hade medfört ett starkt
uppsving i jordbruket, och detta stegrades ytterligare genom de
gynnsamma konjunkturerna under krigstiden. Penningevärdets nedgång, vilken
slöts med att staten inlöste sina sedlar med blott ¹/₁₀ av det nominella värdet,
begagnade många jordägare till att betala sina skulder, och stora
förbättringar infördes vid många gårdar. Men konjunkturen framkallade också
en stark spekulation i jordegendomar och stegring i dessas värde. Då sedan
efter krigstidens slut utförseln på spannmål hastigt nedgick till följd av
protektionistiska åtgärder i de land, dit den förut gått, främst England och
Norge, och alla produktpris hastigt nedgingo till ¹/₂—¹₄ av de förut gällande,
men skatterna ökades och de under kriget stegrade arbetslönerna ej sjönko
på långt när i samma förhållande som produktprisen, blev det snart sagt
omöjligt att driva jordbruk utan förlust. Bäst redde sig de bönder, som ägt
sin gård redan före högkonjunkturen och ej voro synnerligt beroende av
lejd arbetskraft, men de förra godsbönder, som uppgjort om sin gårds lösen
under den dyra tiden, kunde i stor utsträckning ej betala vare sig denna
eller sin skatt till staten, och i de fall då godsherrar ännu svarade för denna,
ökades trångmålet för dem, även om de icke skuldsatt sig för dyrt
egendomsköp eller kostsamma förbättringsarbeten. Talrika både godsherrar och
bönder fingo ruinerade lämna sina gårdar, och mycken svag jord gick ur
odling. Den kris, som sålunda drabbade lantbruket, förvärrades genom flera
års missväxt till följd av torka.

Staten sökte att lätta svårigheterna genom att tillåta, att skatterna finge
betalas med spannmål till högre pris än det i marknaden gällande, genom
nedsättning av indirekta skatter samt genom att upprätta en lånefond och
måste övertaga en mängd jord, som blott långsamt åter kunde realiseras.

Men trots allt visade lantbruket en stark motståndskraft. Bondefrigörelsen
och övriga agrarreformer hade väckt till liv en stark iver för
framåtskridande, som Landhushållningssällskapet verksamt understödde. Kristiden
blev i viss mån en framgångstid, genom igångsättande av märgling,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/lanthist/0664.html

		Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 655 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|