Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Småbruk. Staten har i Danmark tidigare än i andra länder ägnat omsorg
åt det mindre jordbrukets utveckling. I detta syfte förbjöds i lag av den 4
juli 1850 dagsverksplikt som avgäld för arrende, för att den ej skulle hindra
skötseln av brukarens eget jordbruk. Då sedan industrien och städerna
började att i större omfattning draga folk från jordbruket, övergick man här
som i andra länder till mer energiska åtgärder för småbrukets främjande.
Är 1873 infördes premiering av utmärkt skötta husmanslotter, vilket
handhaves av landboföreningarna, år 1880 inrättades två
husmanskreditföreningar (sid. 663) och från senare delen av 1880-talet studieresor för husmän.
Senare övergick man till att befordra bildandet av nya småbruk. Genom lag
den 24 mars 1899, vilken sedan förnyats vart femte år beviljades statsanslag
till amorteringslån för egnahemsbildning åt mindre bemedlade, dugliga
lantarbetare. Lägenheternas storlek begränsades först till 31/2—5 tld jord av
medelbonitet med ett värde med byggnader och inventarier av högst 4,000
kronor, med beräkning att husmannen skulle delvis hämta sin utkomst
genom arbete vid andras jordbruk, men senare ba dessa gränstal upprepade
gånger höjts för att åstadkomma även så stora gårdar, att de giva sina
brukare full sysselsättning och uppehälle. De med dylika lån förvärvade
lägenheterna få ej delas eller tilläggas till annan egendom och ej överlåtas till
person, som ej är berättigad att erhålla husmanslån. Husmansjordbruket har
också befordrats genom anordnande av särskild undervisning och
konsulenter för småbrukare (sid. 668).
Omsorgen om husmansbruket har krönts med avgjord framgång.
Statshusmännens antal har raskt ökats, de ha i allmänhet rett sig bra, vilket till
stor del kan tillskrivas föreningsväsendet, vari de tagit en livlig del, och de
ha lämnat en betydande del av landets produktion av fläsk, ägg, mjölk,
grönsaker, honung m. m.
FÖRENINGSVÄSEN. Det år 1769 stiftade Danske Landhusholdningsselskab
(sid. 347) har bibehållit sin ställning som officiell sammanslutning
av för lantbruket och därmed förbundna näringar intresserade personer och
föreningar, och denna ställning har blivit än mer utpräglad därigenom, att
sedan år 1872 hälften av de 36 medlemmarna i dess bestyrelseråd väljes av
landboföreningarna, en för varje amt. Sällskapet tjänstgör också som en
rådgivande myndighet åt regeringen. Sällskapet har alljämt fortsatt att
sprida upplysning genom skrifter och utgiver sedan år 1831 Tidskrift for
Landökonomi samt har ordnat praktisk utbildning av lärlingar, mejerister
och mejerskor, anställt konsulenter, organiserat försöksverksamhet m. m. De
åtgärder, som sällskapet på detta sätt igångsatt och lett med understöd av
statsmedel, pläga, då de fått större omfattning, överlåtas till statens direkta omsorg.
Lokala lantmannaföreningar bildades från början av 1800-talet, vanligen
med ett amt som område och benämning av amtets ekonomiska sällskap.
Från 1830-talet ökades antalet dylika föreningar, numera kallade
Landboforeninger, starkt och till större delen för mindre distrikt, så att deras antal år
1913 utgjorde 119. Deras verksamhet i distriktet motsvarar
Landhusholdningsselskabets för hela riket, och i densamma utgör anordning av
kreatursutställningar och premiering av småbruk en viktig del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
