Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förekommande tävlingsplöjningarna, år 1874 av lanthushållningssällskapet. Är 1892
blevo de en permanent statsanstalt, vilken sedan år 1914 står under ledning
av Statens Redskabsudvalg, bestående av representanter för nämnda sällskap
samt Landbo- och husmansföreningarnas förbund.
VETERINÄRVÄSENDET vann genom inrättande av
högskoleundervisningen i djurläkekonst tidigt en hög utveckling i Danmark. Om
Veterinärhögskolan och därmed förenade forskningsanstalter se ovan.
År 1851 inrättades det Veterinœre Sundhedsraad, som regeringens
rådgivare rörande husdjurens hälsö- och sjukvård, däri inbegripet ärenden
rörande in- och utförsel av husdjursprodukter.
I avseende på smittsamma sjukdomars bekämpande förtjänar främst
erinras om det nyss nämnda av prof. B. L. Bang utarbetade systemet för
kampen mot tuberkulos. Enligt lag av 1898, förnyad den 5 febr. 1904 om
bekämpandet av smittsamma kreaturssjukdomar äro stränga bestämmelser
införda för att hindra sjukdomens spridning, såsom förbud att annat än till
slakt sälja tydligt tuberkulösa djur och att föra sådana till marknader,
utställningar eller andras betesmarker, skyldighet att slakta djur angripna av
juvertuberkulos, förbud att från mejerier utlämna mjölk, som ej uppvärmts
till 80 grader, karantänstvång vid import av levande nötboskap o. s. v. Även
sera (som beredas vid Serumlaboratoriet sid. 668) hava fått en mycket stor
användning mot åtskilliga sjukdomar såsom kalvdöd, mill- och klövsjuka,
mjältbrand, rots m. fl.
Vidare bör erinras om den av J. Schmidt i Kolding år 1897 uppfunna
och av veterinär Jacobsen i Örbæk förenklade metoden mot
kalvnings-feber medels inpumpning av luft i kons juver, en metod som så gott som
undanröjt faran av denna förr mycket förlustbringande sjukdom.
BYGGNADER. Under framgångstiden på 1830-talet började
lantmannabyggnaderna allmänt att ombyggas, och härmed har sedan fortsatts för
vinnande av större varaktighet och ändamålsenlighet. För omfattningen härav
är i viss mån belysande, att brandförsäkringssumman för landsbygden från
304 miljoner kronor år 1849 stigit till omkring 1,200 miljoner vid slutet av
1800-talet.
Träväggar ersattes i stallbyggnaderna allt mer av sten, och i senare tid
har trä i byggnadernas inre allt mer fått vika för järn, cement och
saltglaserat lergods (krubbor). I den mån tröskverk börjat användas, som
sönderslå halmen, har denna vid taktäckningen ersatts av tegel, papp och spån.
Stallarna gjordes rymligare och bekvämare, bättre ventilering och
belysning infördes. För förvaring av den otröskade säden byggdes hjälmar.
Särskilda rum anskaffades för mjölkhushållningen. Täta gödselstadsbottnar
och urinbrunnar samt mot århundradets slut vid de mindre gårdarna slutna
gödselhus byggdes. Bostadsbyggnaderna gjordes också rymligare, ljusare
och bekvämare samt skildes vanligen vid ombyggnaden från ekonomihusen,
dock med bibehållande av husens anordning kring den fyrsidiga gården.
LANTBRUKSLITTERATUREN har sedan 1800-talets mitt nått en stor
tillväxt och spridning bland alla klasser av jordbrukare. Bland mer betydande
arbeten må nämnas: H. I. G. A. Lacoppidans Agerdyrkningslære (1860),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
