Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 681 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

småbönderna, och dessa sålde 1—2-åriga stutar till större gårdar, varest de
föddes 1—2 år för att sedan säljas till ännu andra större gårdar, där de som
foderstutar» halvgöddes under en vinter, varefter de gingo ned till den
slesvigska marsken, på vars rika beten de slutgöddes, innan de 4—5 år gamla
säljas till slakt i de stora städerna.

Fig. 132. Anglerkviga.

Då den berömda holsteinska mejerihanteringen spred sig i Danmark,
följde därmed en bättre fodring och avel. Kraftfoder (havre) åt korna
omtalas på 1840-talet som en nyhet, — men rapskakorna efter oljepressning
exporterades ännu. Herrgårdarna övergingo till att själv uppföda sina
ungdjur, varigenom djurens utveckling förbättrades. Försök, som enskilda
större jordbrukare gjorde med korsning med rödbrokig schweizisk, tyroler-,
ayrshire- och korthornsras, hade utom beträffande den sista ej önskad
framgång. Däremot gav den på 1840-talet började införseln till öarna av
angierboskap, som var närbesläktad med därvarande inhemska boskap, bättre
resultat, och det blev därför denna ras och annan slesvigsk boskap, som
därefter kom till användning för förbättring av öarnas kreatur. Under åren
1840—80 infördes dylik boskap i stor mängd, till Langeland, Lolland och
Falster övervägande av det småvuxna men mjölkrikaste angierslaget, till
Fyen företrädesvis den något storvuxnare nordslesvigska boskapen och till
Själland båda dessa och det mest storvuxna, köttigare Ballumslaget från
västra Slesvigs kusttrakter. Över allt smälte de införda slagen väl
tillsammans med de inhemska stammarna, och av blandningen utbildades snart en
mycket jämn ras av utpräglad mjölktyp. Denna fick 1878 namnet röd dansk
mjölkboskap och blev förhärskande å öarna och i sydöstra Jylland. Av dess
stambok utkom första delen år 1891.

På Jylland hade korsning företrädesvis skett med korthorn, som med den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>