Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 682 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jutska rasen lämnat en för gödning mycket lämplig avkomma. Denna
korsning fick en sådan omfattning, att den rena jutska rasen i vissa delar av
västra Jylland så gott som försvann. Då kreatursskötseln även här började
inriktas på mjölkproduktion, försökte man till en början utbilda rasen till
både mjölk- och gödboskap och senare att bilda skilda göd- och
mjölkstammar, men den senare riktningen blev snart enarådande, dock så att man vid
avelsurvalet fortfarande fäste avseende vid för göddjur lämpliga former.
Rasens goda mjölkningsanlag gjorde sig snart gällande, och redan i den
första avelscentertävlingen kunde besättningar av jutsk mjölkras deltaga.

Fig. 153. Röd dansk mjölkboskap.

I de delar av västra Sydjylland, där utmärkta beten gynnade
kreatursgödning, särskilt i Ribetrakten, bibehölls korthornsrasen. Talrika
avelsföreningar för denna ras ha bildats under början av 1900-talet, och en stambok
över densamma har upplagts, varav första delen utkom år 1906.

Strävandet att höja mjölkens fetthalt, vilken var låg särdeles hos de
jutska korna, föranledde införsel från 1896 av Jersey-rasen. Denna har dock
icke vunnit större spridning, men ett mindre antal besättningar av densamma
finnas fortfarande, företrädesvis på Jylland.

I den första »husdjurlagen» år 1852 upptogs anslag till landboföreningarna
för utställningar med prisbelöning av avelsdjur av nötboskap, och dylika
utställningar, som redan tidigare hållits, blevo nu en regelbunden anstalt för
avelns främjande. Stamboksföringen, på vilkens betydelse för avelns
ledning en framstående uppfödare av röd dansk boskap, kammerråd J. B. H.
Andersen på Gunderslövholm fäste uppmärksamheten genom en mycket
bemärkt skrift, Anviisning til Stamtavler (1864),erhöll år 1881 statsunderstöd.
Till en början fördes, som redan nämnts, provinsiella stamböcker upptagande
Ilade hingstar och tjurar, men sedan år omkring 1890 utgiva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>