Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
packerier sammanblandade det till stora, likformiga partier, vilka såldes till
exportörer. Sedan större mejerier uppkommit, sålde dessa sin tillverkning
direkt till exportörer och från 1877 vanligen efter årskontrakt. Senare ha
föreningar av mejerier bildats för direkt export (sid. 665).
Är 1863 börjades export av osaltat smör i hermetiskt slutna dosor till
tropikerna, en affär som småningom bortdog.
Smöret betalades av exportörerna efter en notering, som år 1858 började
offentliggöras av Berlingske Tidende och från år 1880 sattes av
Grosserersocieteten i Köpenhamn. Köpenhamnsnoteringen fick ett sådant anseende
att även de engelska köparna från 1878 köpte smöret efter densamma f. o. b.
i dansk hamn. Emellertid inrotade sig bruket att sätta toppnoteringen så
lågt, att allt högre överpris kunde betalas för finare märken. Detta vållade
starkt missnöje hos smörtillverkare, som uppgjort årskontrakt om
försäljning på grund av toppnoteringen. Härav föranleddes (1894) en plötslig stark
höjning av toppnoteringen, vilken i sin ordning framkallade villervalla. För
att få bättre hållning på noteringen ändrades noteringsnämndens
sammansättning år 1906, så att den till lika antal bestod av representanter för
handeln och lantbruket. Då ej heller detta hjälpte, började mejeriföreningarnas
Fællesorganisations statistikkomité att sätta egen notering för att utöva
inflytande på grosserersocietetens, som fortfarande blev gällande. År 1915
fick Fællesorganisationen rätt att välja 5 medlemmar i noteringskommittén.
För kontroll av det danska exportsmörets kvalitet bildade
Fællesorganisationen år 1900 en smörmärke-förening (sid. 665), vars handelsmärke
föreningen fick registrerat i England. Detta s. k. lurmärke blev också genom
en dansk lag år 1911 ett kvalitetsmärke för smör av pasteuriserad grädde och
med en vattenhalt ej överstigande 16 proc, vilket fastställes genom de sedan
fortgående smörprovningarna vid försökslaboratoriet.
Till skydd mot smörs förfalskning med margarin utfärdades den 5 april
1888 lag om offentlig kontroll av smör och margarin.
SKOGSHUSHÅLLNING. Den reform av skogsskötseln, som blev en följd
av den i slutet av 1700-talet genomförda utskiftningen av godsens jord och
förordningen den 27 sept. 1805 om fredning och bibehållande av enskild
skog (sid. 359) inledde en period av kraftig framgång i Danmarks
skogsväsen. Genom skogarnas inhägnande och fredande från betning och
uppodling samt tillämpande av en för skogens föryngring och kraftiga tillväxt
gynnsam avverkning stegrades avkastningen. Intresset för skogsväsendet
ökades, och staten började vid 1800-talets början omfattande arbeten för
skogsodling på flygsandsfält och hedar. År 1859 igångsatte staten 4
omfattande planteringar på Jyllands västkust, och sedan Hedsällskapet år 1866
stiftats, vidtogo under dess ledning storartade skogsodlingar på hedar och
flygsandsfält (sid. 661).
Även intresset för en rationell skogsvård återuppvaknade med ny styrka
vid denna tid. Hushållningen stöddes nu alltmer på forskningar rörande de
naturliga villkoren för trädens kraftiga utveckling. Härvid tillämpade man
tyska idéer först v. Cottas och Hartigs fackverksmetoder och senare
Presslers m. fl. nyare idéer. Noggranna hushållningsplaner uppgjordes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
