Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att åstadkomma en rationell och jämt fortlöpande avverkning, och för
statsskogarna stadgades detta genom reglemente för hushållningen med
statens skogar av år 1877. Försöksväsendet på skogsområdet ledes under
lantbruksdepartementet av en nämnd, i vilken finnes representanter för såväl
statens som den enskilda skogshushållningen.
Sedan ved som bränsle alltmer ersatts av stenkol, har skogsskötseln ändrat
produktionsriktning, i det att man övergått att söka frambringa största
möjliga mängd gagnvirke och därför i stället för större periodhyggen avverkar
smärre ytor, på vilka man utför omsorgsfulla kulturer, vilkas tillväxt
på-drives genom stark jordbearbetning och tidiga ljushuggningar. Jämte bok
och gran, som tidigare voro enarådande vid skogsodlingen, har man sedan
1800-talet lagt stor vikt vid odlingen även av ek och olika barrträd (ädelgran,
lärk, tall) och även med framgång låtit ask ingå i skogsbeståndet.
På hedarna och flygsandsfälten har bergfur (Pinus montana) visat sig
bättre än andra trädslag motstå de hårda vindarna och förmå utveckla sig i
den magra, ofta av järn och lera besvärade jordmånen samt förbättra denna.
Bland bergfuren har inblandats rödgran, som kunnat växa upp i dennas
skydd. Sedan bergtallen, som blir blott buskartad, borthuggits, har granen
kunnat fastväxa, och man har på detta sätt erhållit växtliga granskogar.
Tack vare den intensiva skötseln har skogarnas avkastning starkt ökats,
så att den år 1909 uppskattades till i medeltal 5.6 m3 per hektar.
Undervisning i skogsskötsel meddelades från 1808 vid ett Skogsinstitut i
Kiel. Är 1832 flyttades denna undervisning till Köpenhamn, där den
meddelades av lärare vid universitetet och den polytekniska läroanstalten, samt år
1863 till Landbohögskolan.
JAKTEN har visserligen på grund av odlingens utvidgning och
befolkningens tillväxande täthet blivit allt mer inskränkt, men jakträtten har i
samma mån blivit desto mer uppskattad. Genom jaktlag av år 1840
stadgades, att den tillhör jordägaren å hans mark, men då godsägarna vid
försäljningen av bondgårdar ofta förbehöll sig jakträtten, intogs i ny jaktlag
1851 bestämmelsen, att jakträtten ej får för längre tid skiljas från
jordäganderätten, och tillerkände jordägaren rätt att lösa jakträtten, där den innehades
av annan. Dessa bestämmelser ha bibehållits i nu gällande jaktlag av den
8 maj 1894.
FISKE har till följd av landets fattigdom på sötvattendrag alltjämt haft
ringa betydelse som binäring till lantbruket, och även fiskodling var en
sällsynthet, tills adj. Feddersen Viborg med stort nit ägnade sig åt denna
sak. Han stiftade år 1865 Fiskeriselskabet for Viborg og Omegn, och snart
bildades ännu några andra sällskap i samma syfte och åtskilliga
kläckningsanstalter inrättades i landet, utan att dock denna hantering fått någon större
betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
