Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
årtiondena. Verkan härav visade sig i avtagande nyodling och
spannmålsutförsel, som snart efterträddes av en stigande överskottsinförsel av brödsäd
och korn, men ökad utförsel av havre (till 1890-talet), kreatur och
produkter av husdjursskötsel. Trots brist på kreditmedel under 1850- och 1860-talen
samt svåra missväxtår 1867—68 fortfor framgångstiden ända tills den av
tillförseln av billig utländsk spannmål och guldmyntfotens införande
framkallade nedgången i spannmålsprisen medförde en verklig kristid för
lantbruket (sid. 452). Sedan spannmålstullar åter införts år 1888, följde åter
stegrade produktpris, ökad ekonomisk livaktighet och en kraftig framgång
inom lantbruket med stigande skördetal och ökad avkastning av
husdjursskötseln samt gynnsam avsättning av skogsprodukter, en framgångstid, som
i stort sett fortgått ända intill den närvarande tiden.
De framsteg, som lantbruket sålunda gjort under senaste halvsekel, ha i
väsentlig mån berott på tillämpningen av den på lanthushållningen inriktade
vetenskapliga forskningens resultat. Med stöd av dessa infördes allt
allmännare en ändamålsenligare jordbearbetning, en rikligare och efter olika
jordmåners och växtslags fordringar avpassad gödsling samt till högre avkastning
förädlade växtsorter. På samma sätt ha inom husdjursskötselns område
stora framsteg gjorts genom en rikligare och enligt den vetenskapliga
forskningens lärdomar ändamålsenligare utfodring samt husdjurens förädling till
högre avkastning. Tillika har mejerihanteringen med stöd av vetenskap och
förbättrade tekniska hjälpmedel i Sverige nått en framstående utveckling.
Under det att sålunda produktionen inom lanthushållningens områden
kraftigt ökats, ha förhållandena under senare årtionden framtvungit en ökad
uppmärksamhet åt de ekonomiska förhållandena, framför allt till följd av
de genom arbetarnas fordran på högre avlöning och förkortning av
arbetstiden ökade arbetskostnaderna. I detta avseende är att erinra om
utvecklingen av det ekonomiska föreningsväsendet, kontrollen över först
mjölkproduktionen och sedan även andra delar av husdjursskötseln samt
genomförandet av en rationellt ordnad bokföring och bearbetning av dess resultat till
ledning för ekonomiska reformer.
Ett stort framsteg ligger däri, att dessa reformer under senaste tre
årtionden allt mera sträckt sig till det förut mycket efterblivna mindre jordbruket.
Statens åtgärder för lantbrukets främjande, vilka övervägande fått formen
av understöd från låne- och anslagsfonder, ha företrädesvis varit ägnade åt
upprättandet och stödjande av smärre jordbruk, delvis i syfte att mptverka
emigrationen och överflyttning till industrien och stadslivet, men även
framkallade av insikten om vikten av det mindre jordbruket, som upptager en så
betydande del av jorden och befolkningen.
Härmed har följt en ökad upplåtelse av kronojord, särdeles i
Norrland, och styckning av större egendomar, samt tillika en stark opinion mot
jordinnehav av opersonliga ägare och personer, som förvärvat jordegendom
för annat ändamål än jordbruk (bolag, skogsspekulanter). För att motverka
detta samt för skogens bevarande ha stora inskränkningar gjorts i förvärvs-
och nyttjanderätt till jord (Norrlandslagstiftning, skogslagar).
Den sedan ett århundrade rådande liberalistiska riktningen, enligt vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
