Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 718 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 159. Abr. N. Edelcrantz.

Efter Edelcrantz’ död år 1821 sträckte sig den hela näringslivet
förlamande tryckta ställningen även till akademien, vars annaler upphörde att
utkomma ända tills de år 1827 började att utgivas under titeln K.
Lantbruksakademiens handlingar. Först sedan näringslivet åter börjat uppblomstra,
väcktes akademiens verksamhet ånyo till liv under den energiska ledningen
av f. statsrådet Gabriel Poppius (akademiens direktör 1838—56) och
Johan Gabriel Nathhorst (sekreterare 1841—61). Till denna ökade
verksamhet, som fortfor även under den följande sekreteraren Johan
Arrhenius (1862—1881), bidrog,
att akademiens förvaltningskommitté
genom k. brev den 12 juni 1849 fick
i uppdrag att hava överinseende över
lantbruksundervisningen, de med
statsmedel avlönade agronomerna och
stamschäferierna samt att i övrigt gå
regeringen till handa med
upplysningar och yttranden rörande
jordbruksärendena. Denna ställning som
»en byrå för lantbruksärenden under
civildepartementet» bibehöll
kommittén till år 1889, då som redan nämnts
K. Lantbruksstyrelsen inrättades.

Då härvid hushållningssällskapen
såsom lokala organ för statens
åtgärder beträffande jordbruket
ställdes under Lantbruksstyrelsen,
förlorade akademien sin huvudsakliga
beröring med det praktiska
lantbruket, och då tillika den dittills vid
akademien knutna försöksverksamheten, utom beträffande trädgårdsskötseln,
kort därefter frånskildes såsom en särskild central försöksanstalt, blev
akademiens verksamhet under den följande tiden mycket inskränkt. Ett
förslag att inrymma representanter för hushållningssällskapen plats bland
akademiens ledamöter förkastades, då akademien år 1907 antog nya
stadgar, vilka avveko från de förut gällande huvudsakligen däri, att alla
akademiens arbetande ledamöter uppdelades på hennes 6 avdelningar.

HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPEN hava, som redan nämnts, bildats för att
utgöra en halvofficiell representation för de olika landsorternas jordbruk
och jämte Lantbruksakademien en förmedlare av statens åtgärder för
lanthushållningens befordran. Dylika sällskap hade stiftats först för Gotland
år 1791 och därefter för ytterligare 7 län, före Lantbruksakademiens
instiftande. På föranstaltande av akademien inrättades under åren närmast efter
akademiens instiftelse hushållningssällskap i alla de län där sådana ännu
saknades, utom i Stockholms och Kopparbergs län, där sådana bildades först
år 1847 och 1851. Sällskapen tudelades i Älvsborgs län 1844 och i Kalmar
län 1859.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>