Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hypoteksföreningars bildande och verksamhet.[1] De huvudsakliga förändringarna voro:
hypoteksbanken ägde att avgöra, i vilken mån och på vilka villkor
hypoteksförening skulle få i förtid betala lån; blivande kapitalrabatter skulle liksom
övriga kostnader för upplåningen betalas av låntagande hypoteksförening vid
låns utlämnande eller genom amortering under högst 10 år; lån skulle efter
låntagarens val utlämnas av olika typer, dels stående lån, dels amorteringslån
med olika räntefot och amorteringsannuitet; lånen skulle efter 10 år kunna
uppsägas vare sig av banken eller av låntagarna; låntagare skulle äga att i
mån av sina låns amortering förfoga över sina hypotek; samt bankens
grundfond ökades till 30 miljoner kr. i statens 31/2 proc. obligationer. Efter dessa
förändringars införande, har denna lånerörelse fortgått ostörd.
Jordbrukets behov av driftskredit har intill senaste tid varit hänvisat till
den enskilda företagsamheten. Först år 1915 gavs genom lag om
centralkassor för jordbrukskredit samt kungörelser om central- och jordbrukskassor
upphov till ett av staten understött och kontrollerat kreditföreningsväsen. Till
följd av de under de följande åren rådande ovissa ekonomiska förhållandena
har denna kreditorganisation hittills nått blott obetydlig utveckling.
FÖRSÄKRINGSVÄSEN. Den urgamla i 1734 års lag bibehållna
skyldigheten för häradsborna att vid inträffad eldsvåda lämna brandstodsersättning
för att nödtorftigt ersätta förlorade byggnader m. m. (sid. 207) hade genom
k. brev den 1 aug. 1770 avskaffats för de socknar, som för sig inrättat
brandstods-förening eller -kassa. Är 1818 medgavs befrielse från
brandstodsskyl-dighet för dem, som inträtt i det år 1782 bildade allmänna brandstodsverkct
(från år 1808 endast för byggnader å landet), och år 1845 för ägare eller
innehavare av hemman, vilka försäkrats i för orten bildat av K. Maj:t
sanktionerat brandstodsbolag. Dylika ha sedan 1820-talet bildats i de flesta län,
varför det gamla brandstodstvånget upphävdes den 26 april 1853. Jämte
länsbolag finnes stort antal små brandförsäkringsföreningar vanligen för en soc
ken, liksom länsbolagen med ömsesidig ansvarighet, varjämte även
brandförsäkring å landet bedrives av affärsbolag.
Försäkring mot hagelskada och frostskada ba haft mycket liten framgång
i Sverige. Mot hagelskada har ett fåtal ömsesidiga länsbolag bildats (det
första för Skåne och Halland år 1862) och ett allmänt bolag år 1900. För
frostförsäkring bildades ett bolag år 1901 men har åter upphört.
För försäkring mot förlust genom kreaturssjukdomar bildades lokala
bolag med anledning av den år 1847 utbrutna elakartade lungsjukan. Sedan
denna farsot upphört, synas dessa bolag ha bortdött. Kort därefter började
ömsesidiga bolag eller föreningar bildas företrädesvis för försäkring av
hästar och under senaste tid särdeles för svinförsäkring. Ett stort antal dylika
sammanslutningar äro i verksamhet för mindre områden men även för län
och för hela riket. Det ojämförligt största av dessa, det Skandinaviska
kreatursförsäkringsbolaget, är grundat år 1890.
UNDERVISNING. De försök, som under 1700-talet gjorts att införa
lantbruksekonomi som läroämne vid universiteten (sid. 383) hade icke lett till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
