Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efterlevnad inrättades för varje län, där lagen gäller, en jordbrukskommission,
som utses av K. Maj:t för 3 år i sänder.
SMÅBRUKSRÖRELSEN. Statens åtgärder för att befordra bildandet av
småjordbruk och att höja det mindre jordbrukets ståndpunkt, vilken ännu i
allmänhet var mycket låg, började att göra sig gällande i Sverige först mot
slutet av 1800-talet, och då närmast efter danskt föredöme.
Till bildandet av egna småjordbruk har den enligt 1874 års riksdags
beslut först beslutade försäljningen av kronans smärre jordbruksegendomar
i någon mån bidragit. Enligt nämnda riksdagsbeslut skulle de kronans
jordegendomar försäljas, som giva mindre än 200 kr. i årligt arrende och ej anses
böra bibehållas på grund av sin skog eller annan anledning. År 1887 höjdes
denna arrendegräns till 500 och år 1902 till 600 kr. För främjande av
egnahemsbildning ha upprepade gånger bestämmelser utfärdats om planmässig
förberedelse för avsöndring för försäljning av smärre jordlägenheter, när så
ske kan utan skada för stamhemmanet. Därjämte har i kolonisationssyfte
hemman och lägenheter upplåtits i Norrland i samband med avvittring, å
kronoparkerna och som försökskolonisering (sid. 735). Mer direkt riktat på
att förhjälpa mindre bemedlade att förvärva ett litet jordbruk eller en egen
bostadslägenhet på landet, var beviljandet år 1904 av medel till en
egnahemslånefond. Lån från denna beviljas genom hushållningssällskapen samt för
detta ändamål bildade aktiebolag eller föreningar (från 1920 även
kommuner) åt mindre bemedlade arbetare mot låg ränta (först 3.6, år 1919 43/4 och
1923 4 proc.) och amortering, så att hela annuiteten från det 6:e året utgör
6 proc. År 1920 infördes tillfälle för låntagare att genom livförsäkring trygga
sina efterlevandes besittning av egnahemslägenheten och låneförmedlarens
säkerhet. År 1907 fullständigades denna egnahemsrörelse med en
jordförmedlingsfond, från vilken lån utlämnas till låneförmedlare för inköp av
jordområden lämpliga till styckning till egna hem för att sålunda motverka
lägenheternas fördyrande genom spekulation. År 1923 infördes premielån (se
nedan) för önskvärda förbättringars genomförande vid egnahemsjordbruk.
Under åren 1905—23 hade utlämnats 93,364,505 kr. i jordbrukslån och
40,488,050 kr. i bostadslån, varav omkring 2/3 genom hushållningssällskapen.
Slutligen har första steget till tvångsavlösning av privat egendom till
enskilds förmån tagits genom den s. k. ensittarelagen av den 26 mars 1920,
enligt vilken innehavare av lägenhet, som över 20 år brukats av annan än
ägaren, berättigats att lösa området, om dettas värde till minst 1/4 belöper sig
på byggnader, tillhöriga innehavaren av lägenheten.
För främjande av redan förefintliga småjordbruks höjande har staten
alltsedan år 1902 beviljat ett avsevärt och småningom ökat anslag, vilket
användes till åtskilliga ändamål såsom premiering av mindre jordbruk,
studieresor för mindre jordbrukare, understöd åt kontrollföreningar (från
1904), premielån, d. v. s. räntefria lån för särskilda arbetens utförande, vilka
anses betalade, då låntagaren på tillfredsställande sätt och inom viss tid
utfört arbetet, undervisningskurser (från 1906), premiering av mindre
odlingsföretag (1908) samt (från 1918) till understöd för anordnande av bokföring
och en lånefond för anordning av gödselns vård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
