Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under senare delen av 1800-talet började även figur- eller carréplöjning
samt, om än mer sällsynt, balkplöjning att användas för arbetsbesparing, det
förra huvudsakligen vid trädesbruket, det senare vid höstplöjning.
Uppläggning av jorden i drillar blev till en början vanlig vid
rotfrukts-odlingens införande, för att bereda dessa djuprotade växter bättre
växtvill-kor, men i den mån jorden blivit avdikad och djupare bearbetad, har detta
bruk allt mer försvunnit.
Jordens bearbetning har blivit djupare, men egentlig djupbearbetning,
som varmt förordades under 1870—90-talen, har allt mindre använts, då den
vanliga bearbetningen blivit djupare och arbetet dyrare. Tvärt om har under
senare tid allt större betydelse tillmätts ytbruk genom skumplöjning,
harv-ning, hästhackning och vältning dels för ogräsets bekämpande, dels för att så
mycket som möjligt bevara fuktigheten i jorden och därigenom gynna
bakterielivet, kemiska omsättningar och utsädets groning.
REDSKAPEN voro vid början av 1800-talet i stort sett av samma slag
och typer som sedan århundraden tillbaka, utom att de i jorden arbetande
delarna i allmänhet börjat förfärdigas av järn. Då vid denna tid nya
redskapstyper började vinna insteg i det svenska jordbruket, var det
huvudsakligen engelska modeller, som eftergjordes.
Denna tillverkning igångsattes först av majoren C. G. Stjernsvärd å
Engeltofta i Skåne, där under ledning av en engelsk mekaniker diverse redskap
tillverkades för försäljning. Mer betydelsefull blev den redskapstillverkning,
som Lantbruksakademien från år 1815 till in på 1820-talet bedrev vid en
»Centralverkstad» i Stockholm, därigenom att redskap därifrån
utlämnades till hushållningssällskapen liksom till enskilda för att tjäna som
modeller. (Sid. 717.)
Ännu under 1840-talet fortgick tillverkningen av redskap efter engelska
modeller vid ett antal enskilda egendomar för försäljning, och särskilt var
denna tillverkning vid lantbruksskolorna av betydelse, emedan lärlingarna
vid dessa spredo kännedomen om dem och deras användning i landets olika
delar.
Under 1820- och 1830-talen började också mekaniska verkstäder, bland
dem Keillers i Göteborg, att tillverka lantbruksredskap, huvudsakligen
plogar, av skotska svängplogmodeller. Vid Motala verkstad började år 1830
tillverkning av spadar efter engelsk modell. På 1840-talet fick
redskapstillverkningen vid särskilt därför inrättade verkstäder större omfattning. Från
denna tid härröra Kockums verkstad i Malmö, Överums, Ankarsrums,
Näfvekvarns, Hellefors, Munktells och Thermænius. Västerås
mek. verkstad började på 1870-talet.
Sedan amerikanska modeller blivit bekanta i Europa genom de första
världsutställningarna 1851 och 1862 i London samt 1855 i Paris, nådde de
snart även Sverige, och en betydlig import av såväl engelska som från
1870-talet även amerikanska redskap vidtog. Samtidigt växte och förbättrades
även tillverkningen vid svenska verkstäder, så att den före 1800-talets
utgång ej blott kunde till större delen fylla det egna landets behov utan även
hade en betydlig export till andra länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
