Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 751 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till denna spridning av förbättrade redskap och den inhemska
tillverkningens framgång, bidrogo de provningar och utställningar av redskap, vilka
fingo allt större omfattning. De första provningarna, vilka utfördes av
delegerade från Lantbruks- och Vetenskapsakademierna på 1820- och 1830-talet,
gällde torkugnar för tröskad säd, som skulle kunna ersätta de bränsleödande
eldriorna, men även förbättrade riemodeller. Sedan följde lantbruksmötena,
för vilkas prisbelöningar särskilda provningar lades till grund från år 1886.
För dessa provningar inrättades år 1897 de på en donation för 10 år av
aktiebolaget Separator grundade
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna
å Ultuna och Alnarp, en institution, som
sedan alltjämt uppehållits med
statsmedel.

Fig. 169. Svängplog enl. Smalls modell. Lantbr. Akad:s museum.

I avseende på de särskilda
redskapsslagen må följande erinringar göras.

Då plogar började tillverkas i
Sverige, följde man närmast skotska
svängplogsmodeller, dels Small’s, dels den något mer långsträckta Bailey’s
(fig. 69), och en vid Ultuna konstruerad medellång plog, vilkens tillverkning
upptogs vid Överum (Överum N:o 1), och som kan anses vara en typisk
representant för de svenska svängplogarna. På 1850-talet började korta,
tvära plogar efter amerikansk modell att tillverkas och vunno rätt stor
spridning tack vare sin billighet, vilket särskilt gäller sådana med kroppen gjuten
i ett stycke. Senare infördes tyska kärrplogen (fig. 109) med brant, konkav
vändskiva (1870-talet) och slutligen på 1890-talet amerikanska plogar med
cylindriska vändskivor av compound-stål (Albion-, Oliver-, Deere-, m. fl.),
vilka på det nya århundradet eftergjorts vid svenska verkstäder (fig.
171). Därjämte ha dessa sedan 1870-talet tillverkat ramplogar med 2—4
kroppar (fig. 108). Ängplogar (fig. 133) ha införts i några få exemplar
men ha icke fått någon vidare spridning dels på grund av sin dyrhet,
dels till följd av åkerns starka styckning genom impediment och öppna
diken. Då explosionsmotorer under 1900-talets andra årtionde började införas
som dragare för åkerredskap, vunno av sådana drivna motorplogar, vilka
på grund av sin lättrörlighet passa även på små fält, hastigt stor användning
vid något större jordbruk, och den inländska tillverkningen av sådana,
företrädesvis konstruerade för användning av billiga råoljor, nådde snart en stor
omfattning och hög ståndpunkt.

Fig. 170. Ultunaplog.

Fig. 171. Arvika brytplog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>