Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 784 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemma i friskt skick och faran för smitta genom från mejeriet återtagen
mjölk undvikes. I glest bebyggda orter har man övergått till centralmejerier,
som till avkärning mottaga i gårdarna handseparerad grädde.

Fig. 202. Nils Engström.

Ostberedningen, som alltjämt varit otillräcklig för landets behov, har
övervägande förekommit i vissa landsdelar, där vissa ostsorter blivit förhärskande.

Den ostsort, som vid århundradets början
tillverkades i Skåne efter schweizisk metod
(Marsvinsholmsost) beredes fortfarande i södra och
mellersta Sverige och går vanligen under namn av
storpipig herrgårdsost, under det att en småpipig
herrgårdsost blivit en specialitet särskilt för
Västgötamejerier. I Västerbotten är sedan
1870-talet en helfet småpipig, Västerbottensost,
mejeriernas huvudprodukt och har vunnit stort
anseende. Litet varstädes beredes av blandad
skummad och oskummad mjölk ost efter den
holländska Goudametoden och går mest under namn av
hushållsost. Även andra utländska ostsorter
tillverkas vid vissa mejerier, såsom Cheddar-,
Stilton- och Emmenthaler-ost. Vid många
ostmejerier beredes missost av vasslen, vilken eljes mest användes till svinfoder.

Fig. 203. L. F. Rosengren.

I början av 1900-talet infördes beredning av kasein[1] för tekniska
ändamål och fick rätt stor omfattning, men har efter världskriget upphört.
Även torrmjölk beredes vid några få mejerier,
dels medels en av Martin Ekeberg
konstruerad apparat, exsiccator, dels efter
amerikansk metod.

Mejerihanteringens framsteg har liksom i
Danmark berott dels på tillämpning av vetenskapliga
forskningsresultat och införande av noggrannhet
i avseende på värmegrad, mätning och vägning,
dels på hanteringens industrialisering med hjälp
av noggrant arbetande maskiner. Kylning och
pastörisering av mjölk och grädde, en rationell
skötsel av gräddens syrning med användning av
renkulturer, samt ystning med fabriksmässigt
berett löpe äro numera införda vid alla välskötta
svenska mejerier. Förtjänsten om dessa
reformers införande tillhör i väsentlig mån d:r Nils
Engström vid Alnarps institut (sid. 727), varjämte de vetenskapliga
undersökningar, som utförts av prof. L. F. Rosengren å Alnarp och
bakteriologen Chr. Barthel m. fl. haft en framstående del i utvecklingen
av de använda metoderna.

Om undervisning och rådgivning i mejeriväsen se sid. 727 och 729.

Smörprovning särskilt till kontroll av exportsmöret anordnades i Malmö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>