Lantbrukets historia : världshistorisk översikt av lantbrukets och lantmannalivets utveckling / 785 (1925) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbrukets utveckling i skilda länder - IV. Det rationella jordbrukets period - Sverige

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1891 och i Göteborg 1893. Dessa provningar erhöllo år 1894 statsunderstöd
och ställdes under tillsyn av Lantbruksstyrelsen, som år 1896 fastställde
reglemente för dem. Därvid ställdes provningarna under en styrelse
sammansatt av ombud för de hushållningssällskap, som lämna anslag till
provningarna. År 1904 fastställdes ett nationellt märke (runmärket) för exportvärdigt
smör.

Fig. 204. Chr. Barthel.

Smörnotering. Vid avräkningen mellan mejerierna och smörexportörerna
följdes till en början den danska noteringen (sid. 689). Missförhållandena vid
denna föranledde mejerikonsulentföreningen år
1894 och år 1896 Lantbruksstyrelsen att
offentliggöra en veckorapport om medelprisen,
beräknade på grund av de pris, som under den gångna
veckan betalats i England och smörexportörerna
i Malmö och Göteborg erhållit. Senare ändrades
denna notering, så att den beräknades på grund
av den sedan år 1907 anordnade prisstatistiken,
som varje vecka meddelade medeltalet av de pris,
som ett större antal mejerier erhållit för sitt smör
vid närmaste järnvägsstation. Denna notering,
som övertogs av de Svenska smörprovningarnas
arbetsutskott, upphörde under världskriget.

Mejeristatistik. Från och med år 1890
utarbetade statskonsulenten i mejerihushållning en
allmän statistik över mejerihanteringen under
senast förflutna 5-årsperiod, samt sedan år 1905 en årlig driftstatistik över
andelsmejerierna, båda offentliggjorda i Lantbruksstyrelsens Meddelanden.
Från och med år 1913 offentliggöras dessa och övriga statistiska uppgifter
rörande mejerihanteringen årligen i serien Mejerihantering av K. Statistiska
Centralbyrån.

SILKESODLINGEN, vilken efter en kort blomstring (sid. 419) synes
alldeles hava upphört före slutet av 1700-talet, återupplivades på 1830-talet,
även nu under kungligt beskydd och medverkan av bemärkta personer inom
ämbets- och vetenskapsmannavärlden. Ett år 1830 bildat Sällskap för
inhemsk silkesodling lyckades förmå åtskilliga hushållningssällskap att
igångsätta odling av mullbärsbuskar, såsom i Stockholm, Lund, Visby och
Göteborg) samt uppfödning av silkesmaskar och silkesberedning. Framgången
var dock mycket ringa, särdeles som mask-stammen blev sjuklig. Försök på
1860-talet att i stället för den kinesiska arten använda den japanska
eksilkesmasken medförde icke någon förbättring, utan 1876 upphörde sällskapet
med sin verksamhet och hela saken bortdog.

SKOGSHUSHÅLLNING. I enlighet med den liberalistiska uppfattningen,
att ekonomisk verksamhet med större framgång fritt handhaves av enskilda
än av det allmänna eller under statens förmynderskap, fortsattes upplåtelse
av allmänna skogar till bergsbrukets stöd och enligt kungörelse den 4 febr.
1811 försåldes till bruken till detta ändamål anslagna gruve- och
rekognitionsskogar i stor omfattning. Ytterligare beslöt riksdagen år 1824, att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>