Lantmannens uppslagsbok / 43 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetstid - Arbetsöverföring - Arctostaphylos - Ardea - Ardennerhäst - Ardis - Arealberäkning - Arginin - Argyresthia - Aristolochia Sipho

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Denna växlar för det egentliga
jordbruksarbetet efter årstiden och uppgår numera,
sedan det förr brukliga slöjd- och tröskarbetet
efter mörkrets inbrott upphört, endast under
den ljusaste och brådaste sommartiden till
omkring 12 timmar, varav ungefär 2 timmar
måltidsraster. Under övriga delar av året har
varit vanligt att låta arbetet fortgå så länge
solen är uppe, dock ej före kl. 6 f. m. och ej
efter kl. 8 e. m., men en avgjord strävan hos
arbetarna är att, efter industriens exempel, få
arbetstiden ytterligare avkortad. Numera
börjar arbetet mångenstädes kl. 7 f. m. och slutar
6.30—7 e. m. Den år 1919 antagna lagen om
8-timmars arbetsdag gäller ej jordbruket men
har medfört krav från arbetarnas sida om
ytterligare minskning med 8-timmar som mål.
För kreatursskötaren har arbetsdagen måst
fortgå längre än för de egentliga
jordbruksarbetarna. Det måste börja vid den för
morgonfodring och mjölkning lämpliga tiden, vilken
dock rätt allmänt framskjutits från 4—5 till
5—6, samt varar tills kvällsfodringen är slut.

I stort sett har den dagliga arbetstiden länge
och särskilt under senaste tid varit stadd i
minskning, vilket för de senaste åren visats
genom av Socialstyrelsen insamlade uppgifter.
Enligt dessa var sommardagsverkets
medellängd i timmar

		hela dags- verket	därav raster	arbets- tid
år	1911 . . . . . . . .	12.7	2.2	10.5
»	1919 . . . . . . . .	12.1	2.2	9.9
	Arbetsdagens längd i timmar var 1919:
	Sommar:	dagsv.	rast	arbete
Körkarlar . . . . . .		12.5	2.3	10.2
Övriga jordbr.arb.		12.1	2.2	9.9
Kreatursskötare . .		13.8	3.0	10.8
	Vinter:
Körkarlar . . . . . .		9.5	1.4	8.1
Övriga jordbr.arb.		9.1	1.3	7.8
Kreatursskötare . .		13.3	3.0	10.3

I körkarlarnas arbetstid är inräknad den
tid, som åtgår för dragarnas rykt.
Sommardagsverket var i allmänhet något (omkring
1/2 timme) kortare än medeltalen i de 3
sydligaste länen och längre i de 4 nordligaste, men
en motsvarande skillnad i rasternas längd
gjorde, att den verkliga arbetstiden var
ungefär lika. Sammanlagda antalet arbetstimmar
för året utgjorde

	ordinarie arbetstid	hela ar- betstiden
Körkarlar . . . . . . . . .	2,669	2,983
övriga jordbr.-arb. . . .	2,624	2,669
Kreatursskötare . . . . .	3,250	3,299
Yrkesmän . . . . . . . . .	2,706	2,748
Samtl. arbetare:
i s. Sverige . . . . .	2,866	2,993
» mell. » . . . . . .	2,810	2,971

I de kollektiva avtal för 1920—21, som
träffats av till 1919 års riksavtal anslutna
föreningar, uppgår den sammanlagda arbetstiden
till omkring 2,650 timmar, med undantag för
Skåne med omkr. 50 timmar längre tid. Denna
tid skulle i mellersta Sverige fördelas så, att
den ordinarie dagliga arbetstiden skulle utgöra
16 april—30 sept. 10, 1 mars—15 april samt
i oktober 9, februari 8 1/2, januari och novemb.
8 och i december 7 1/2 timmar samt i södra
Sverige mars—september 10,
oktober—november 9 samt december—februari 8 timmar, allt
oräknat raster och körkarlarnas rykt av
dragare. Enskilda arbetsgivare skulle dock äga
rätt att vid personliga avtal öka arbetstiden
med 1/2—1 timme under de månader, då den
ej uppgår till 10 timmar, mot ett tillägg till
lönen av 25 kr. per år för varje timme daglig
ökning. Därjämte skulle tillfälligt
övertidsarbete mot 50 % ökad timpenning få
förekomma.

Den ordinarie arbetstiden skall enligt avtalen
ligga mellan 7 f. m. och 7 e. m.

Den minskning i arbetstiden, som sålunda
inträtt, behöver ej betyda en motsvarande
nedgång i arbetsmängden. Den arbetstid, som
vid normal kraftutveckling och arbetstakt
giver största dagliga arbetsmängd, är 8 timmar,
och denna arbetstid är sålunda under de givna
förutsättningarna den fördelaktigaste. Men
dels bör då detta vara den verkliga
arbetstiden, således oberäknat raster och färd till
och från arbetet, och dels bör arbetet ske
under sådan kraftutveckling, som arbetaren
under dessa förhållanden kan lämna. Då
arbetet åter, såsom åtskilligt jordbruksarbete,
kräver jämförelsevis liten kroppsansträngning,
kan icke arbetsmängden beräknas stiga eller
bibehållas oförminskad vid förkortad
arbetsdag.

Arbetstidens förkortning är vid
jordbruksarbetet mindre befogad än vid
industriarbetet, även därför att det vid det förra är mer
omväxlande och till stor del sker i fria luften
och i allmänhet under långt hälsosammare
förhållanden.

Arbetsöverföring. Se Energiöverföring.

Arctostaphylos. Se Mjölon.

Ardea. Se Häger.

Ardennerhäst. Se Belgisk häst.

Ardis. Se Rosenskottstekel.

Arealberäkning. Se Lantmäteri. [1]

Arginin. Se Äggviteartade ämnen.

Argyresthia. Se Körsbärsmal.
Rönnbärs-mal.

Aristolochia Sipho L’Hérit, Pipranka, en
mångårig slingerväxt, som med sina stora
hjärtlika blad kan fullständigt täcka de
föremål, efter vilka den får slingra sig. Blommorna
äro egendomligt formade, liknande piphuvuden,
men jämförelsevis obetydliga. Härdig ännu i
Mälardalen och föga fordrande på solbelysning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>