Lantmannens uppslagsbok / 67 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avvägning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ändamålet indelas denna i linjeavvägning och
ytavvägning; det förra, när de punkter, som
skola höjdbestammas, äro belägna
huvudsakligen i en sträcka efter varandra, det senare,
när det gäller att skaffa sig en bild av
höjdförhållandena på en markyta.

Linjeavyägning utföres så, som
följande exempel utvisar: Det gäller att
bestämma punkten B:s höjd, då punkten A är känd
(fig. 2). Antag: H_a = 45.04 m. Stången hålles
i lodrät ställning på punkten A.
Avvägningsinstrumentet uppställes ungefär i linjen AB
på lämpligt avstånd (omkring 50 m.) från A.
Sedan siktlinjen gjorts horisontell, avläses
genom kikaren det ställe på stången, där
siktlinjen skär stångens gradering. Man får t. ex.
resultatet l₁ = 1.87 m. Stången flyttas härpå
till flyttpunkten a, vilken bör ligga
ungefärligen lika långt mot B till på andra
sidan instrumentet. Detta omsvänges,
siktlinjens horisontella läge kontrolleras, och man
gör på stången avläsningen l₂, i detta exempel
antagen = 0.33 m. Givet är att nu höjden på
flyttpunkten a över utgångspunkten A blir
= l₁—1₂. Så flyttas instrumentet i linjens
riktning ett lika långt stycke förbi punkten a.
Stångföraren står kvar på denna punkt, och
man får avläsningen l₃, han flyttar stången till
flyttpunkten b, där värdet l₄ erhålles o. s. v.,
tills man når fram till den sökta punkten B.
Denna avvägningsmetod kallas avvägning från
mitten, och protokollet kan te sig sålunda:

Punkt	Avläsning		Höjdskillnad		Höjd	Anmärkningar
	bakåt	framåt	+	—
	m.	m.	m.	m.	m.
A	1.87	0.33	1.54		45.04
	1.87	0.33	1.54
	1.79	0.45	1.34
	1.68	0.92	0.76
	1.62	1.14	0.48			bakåt något längre siktlängd.
	0.19	2.10		1.91		framåt något längre siktlängd.
B				47.25
Summa	7.15	4.94	4.12	1.91
Skillnad		2.21	2.21

För att kontrollera mätningarnas riktighet
bör man avväga linjen tillbaka igen från B
till A eller, om man har flera linjer, anordna
dessa så, att de bilda slutna polygoner, d. v. s.
att man återkommer till samma punkt.

En annan typ av linjeavvägning är
profilavvägning. Det gäller då att bestämma
och avbilda höjdförhållandena längs hela
linjesträckningen och ej som nyss blott höjderna
för dess ändpunkter. Exempel kunna hämtas
från undersökning för järnväg, väg,
vattenavledning o. s. v. Förfaringssättet belyses av
följande exempel:

Fig. 3. Profilavvägning.

Det gäller att upprätta en profil över
linjen AC (fig. 3). Antag som förut H_a = 45.04
m. Man längdmäter då linjen och markerar
punkterna 20, 40, 60 på lämpliga jämna
mellanrum t. ex. var 20:de meter.
Avvägningsinstrumentet uppställes på den godtyckligt valda
punkten a 50 à 60 m. från A. Stången ställes
på punkterna A, 20 och 40 och man får
avläsningarna l₁ l₂, l₃. I stället för att sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>