Lantmannens uppslagsbok / 74 (1923) Author: Herman Juhlin-Dannfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bakterier (Baciller)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cellmembranen ibland svälla upp till stora, gelatinösa
omhöljen (kapslar, kapsel-b.), och genom
den härigenom uppkommande
sammanklibbningen av cellerna kan den vätska, vari sådana
bakterier utveckla sig, bli slemmig och
tråddragande.

B:s storlek uttryckes med grek.
bokstaven μ (1 μ = 0.001 mm.). Mikrokockernas
storlek växlar i allmänhet mellan 0.5—1.5 μ,
de stavformiga bakt. längd 2—10 μ och
tjockleken 0.4—1 μ. Enstaka arter kunna såväl
under- som överskrida dessa mått. Det
finnes även bakterier så små, att de ej synas ens
vid den starkaste förstoring (ca. 2,500 gånger).
Sådana b. kallas ultravisibla.

B. föröka sig genom tvärdelning,
klyvning av cellerna. Av en cell uppstå genom
klyvning på mitten två nya. Denna klyvning
kan i särskilt gynnsamma fall ske på ungefär
¹/₂ timme. En alltför kraftig förökning
hindras dock genom den inbördes konkurrensen
cellerna emellan, genom hopade
avsöndringsprodukter o. s. v.

Sporbildning. Vissa stavformiga b.,
men visst ej alla dylika, bilda sporer
(endosporer), vilka äro att betrakta som ett slags
viloceller. Sporerna uppstå inuti cellerna som
runda eller ovala, starkt ljusbrytande
kroppar, belägna antingen i mitten eller i ena
ändan av modercellen (sporangiet). I förra
fallet sväller då sporangiet ofta upp på mitten,
i senare fallet i ena änden.

Bakterier med sporbildning.

Sporbildning äger huvudsakligen rum, när
b.-cellerna komma under inverkan av
ogynnsamma yttre omständigheter (dåliga
näringsförhållanden, anhopning av egna
avsöndringsprodukter, uttorkning, etc). Själva b.-cellerna
dö då, men sporerna, som vid sporangiets
upplösning bli fria, kunna på grund av sin
betydligt större motståndskraft mot allehanda yttre
skadliga inflytelser mycket lång tid (ibland
flera årtionden) fortfara att vara livskraftiga,
för att slutligen, när de komma i gynnsamma
fuktighets- och näringsförhållanden, gro och
utveckla sig till normala bakterieceller. Såsom
exempel på sporernas motståndskraft mot
upphettning må nämnas, att medan den ej
sporbildande difteribakterien dör redan efter ett
par minuter vid 60°, så tåla höbakteriens (Bac.
subtilis) sporer mer än timslång kokning utan
att dö.

Rörlighet. Några mikrokocker, ett
mycket stort antal stavformiga b. samt alla
spiriller äga självständig rörelseförmåga.
Rörelserna åstadkommas av genom
cellmembranen utträdande, ytterst fina svingtrådar (cilier).
Dessa svingtrådar sitta antingen i cellens ena
ände eller spridda över dess yta.

Bakterier med cilier.

Utom ovan omtalade b.-former finnas även
högre stående dylika, nämligen tråd- eller
skidbakterier, där cellerna ligga ordnade efter
varandra inom en gelatinös skida, samt
strålsvampar (Actinomycetes), vilka senare utgöra
övergångsformer till mögelsvamparna, då de
hava ett av långa, förgrenade trådar
bestående mycelium.

Näringsförlopp. Enär b. sakna
klorofyll, kunna de ej såsom de gröna växterna
med solljusets tillhjälp av oorganiska
föreningar uppbygga organisk substans (undantag
finnas dock, se nedan) och äro därför för sin
näring hänvisade till redan färdigbildade
organiska ämnen, som de under sin
livsprocess sönderdela, varvid de tillgodogöra sig vid
denna sönderdelning frigjord energi. Allt
eftersom b. för sin näring äro hänvisade till
levande organisk substans (djur eller växter)
eller död organisk materia, kallas de i förra
fallet parasiter (till vilka höra
sjukdomsb. eller patogena b.) och i senare
fallet saprofyter. Vissa b. kunna leva på
båda dessa sätt. B. behöva i likhet med andra
celler såväl kol- som kvävehaltig näring för
bildning av sitt cellinnehåll (protoplasma).
Kolet kunna de taga dels ur olika kolhydrat (ss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>