Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggnadsgrund - Byggnadskonsulent - Byggnadskapital - Byggnadsplats - Byggnadsskyldighet - Byggnadsritning - Byggnadstimmer - Byggnadssten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cement nedläggas något djupare än grunden.
Särskilt under boningshus, där källare
förekommer, är en dylik dränering mycket viktig.
Består byggnadsmarken av sand eller grus, i
vilka icke något källdrag finnes, behöver
vanligen ingen dränering utföras, emedan vattnet
strax försvinner i dylik jordmån. Där b. är
opålitlig, kan den behöva förstärkas. Se
Grundförstärkning. L. N. Gramén.
Byggnadskonsulent för att tillhandagå
lantmän med biträde med uppgörande av ritningar
till lantmannabyggnader samt med råd vid
dessas uppförande har östergötlands
hushållningssällskap haft anställd sedan år 1902.
I Sveriges allm. lantbrukssällskap finnes en
byggnadsbyrå, som tillhandagår allmänheten i
hela landet med ritningar etc. för alla slags
lantmannabyggnader jämte råd och
upplysningar i byggnadsfrågor.
Byggnadskapital. Se Kapital,
Lantmannabyggnader.
Byggnadsplats eller det läge, byggnaden
skall intaga, måste bestämmas med hänsyn
till byggnadens ändamål, bekvämlighet och
förut befintliga byggnader, vägar,
terrängförhållanden samt från skönhetssynpunkt. Den
bör även läggas centralt i förhållande till åkrar
o. dyl., så att grödans bärgning och gödselns
utkörning m. fl. arbeten kunna verkställas med
minsta möjliga tids- och arbetsåtgång. B. bör
ha ett torrt och friskt läge och helst vara
skyddad mot nordanvind samt ej ligga för nära
vattensjuka områden. Även grundens
beskaffenhet är av stor betydelse. En dålig naturlig
grund medför betydligt ökade byggnads- och
underhållskostnader. Som riklig vattentillgång
är nödvändig för lantbrukets drift, bör vatten
finnas på platsen eller i dess omedelbara närhet.
Byggnads lämpliga läge i förhållande till
övriga byggnader är ytterst viktig och bör
bestämmas efter de lokala förhållandena.
Bostadshuset bör dock icke läggas för nära
kreatursstallar eller gödselstäder, särskilt de senare.
Det bör dessutom förläggas så, att man erhåller
fri utsikt över gårdens samtliga byggnader.
Logbyggnad bör t. ex. sammanbyggas med
ladugård, så att fodertransporter lätt och
bekvämt kunna försiggå, varigenom betydlig
arbetsbesparing vinnes. Svinhus lägges helst
nedanför mejeri. L. N. Gramén.
Byggnadsskyldighet. Se Arrende.
Byggnadsritning. Innan något
byggnadsföretag börjas, bör alltid fullständig ritning
till detsamma vara upprättad. Denna skall
vara så tydlig, att den byggande av densamma
lätt kan föreställa sig byggnadens verkliga
utseende jämte inre anordningar efter
fullbordandet av byggnadsarbetena. Ritningarna
böra upprättas av i ifrågavarande byggnadsart
sakkunnig person. De utföras vanligen i skala
1:100 jämte special- och detaljritningar i
större skala. För att byggnadsarbetet skall
kunna bedrivas på ett rationellt sätt, erfordras,
då byggnadsarbetet är av någon större
omfattning: situationsplan, huvudritningar
omfattande planer, fasader och sektioner med
utskrivna mått, angivande alla dimensioner,
detaljer etc, förteckning å allt erforderligt
virke och övriga materialier, arbets- och
materialbeskrivning samt entreprenadhandlingar.
Arbets- och materialbeskrivningar böra,
särskilt vid byggnaders utförande på entreprenad,
vara så noggranna och utförliga i avseende på
dimensioner, materialets beskaffenhet,
isolering, drivning och arbetssätt i övrigt, att
godtycke i viktigare avseenden eller tvivel om
byggherrens mening så vitt möjligt äro
uteslutna. Ett byggnadsarbete bör ej igångsättas,
förrän den ungefärliga kostnaden är beräknad,
vilket är lätt, då b. föreligger. Skulle då
byggnadssumman anses vara för hög, kan densamma
möjligen genom vissa indragningar eller
genom förenkling av projektet nedbringas till
antaglig storlek. L. N. Gramén.
Byggnadstimmer. Se Byggnadsvirke.
Byggnadssten. 1. Lämpligheten till b.
beror företrädesvis på bergartens
motståndskraft mot luftens och vattnets sönderdelande
verkningar samt på den lätthet, varmed den
kan klyvas med regelbundna plana ytor. Härpå
inverkar en b:s sammansättning och grovleken
av dess gry samt när- eller frånvaro av
skiffrighet. Fördelaktigast är, att en b. är
massformig, fin- eller medelkornig. Skiktning,
såsom hos gnejs och tät kalksten, underlättar
stenens klyvning med plana ytor men medför
mindre hållbarhet, i det att förvittring
intränger efter skiktytorna. Hos sandsten, som
icke vittrar, då bindemedlet mellan sandkornen
är kiselsyra, är skiktningen uteslutande en fördel.
Grovkristalliniskt gry gör bearbetningen mindre
lätt; tätt gry, såsom hos leptit och hälleflinta,
medför benägenhet hos stenen att vid huggning
springa sönder oregelbundet. Större halt av
hornblände eller augit, ss. hos grönstenar, gör
stenen mer seg och mindre lätt-tuktad än
kvarts- och fältspatrikedom, ss. hos gråstenar.
På samma sätt gör talk stenen seg; dolomitisk
kalksten är därför mindre lätthuggen än ren
kornig kalksten. H. J. Dft.
2. Av naturlig b. äro granit, gnejs, sandsten
och kalksten de vanligaste. De två förstnämnda
stenarterna gå vanligen på landsbygden under
det gemensamma namnet gråsten och användas
på grund av sin stora styrka för grundmurar,
yttre trappor m. m. dyl. Sandsten användes
i huvudsak för samma ändamål, men dessutom,
på grund av sin lätthet att bearbeta, för
ornamentala byggnadsdetaljer. Tät kalksten kan
användas som föregående stenarter, men på
grund av sin förekomst i tunna skikt är den
lämpligast för golvläggning, trappsteg o. dyl.
Till taktäckning användes skiffer. Jfr Bergart.
Av konstgjord b. är bränt lertegel det
vanligaste och för husbyggnader i allmänhet
ett oersättligt material. Det användes för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
