Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Butyrometer - Buxbom - By - Bygg - Byggnad - Byggnadsentreprenad - Byggnadsgrund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under centrifugeringen att stelna, varigenom
vinnes, att avläsningen blir lättare och proven
kunna förvaras oförändrade. Denna b. är
allmänt använd i Sverige, Norge och Finland
såväl vid mejerier som vid ladugårdskontroll
och tillverkas i 2 storlekar att användas i
maskin- och i handseparator.
4. Gerbers b., utarbetad 1893 av
N. Gerber i Zürich. Provglas fyllas med 10
cm3 svavelsyra (eg. v. 1.82), 1 cm3
amylalkohol och 11 cm3 mjölk, tillslutas därefter med
gummiproppar, skakas, tills klar lösning
erhållits, och centrifugeras i en till apparaten
hörande centrifug, varvid fettet avskiljes i
glasets graderade del. Hela behandlingen sker
vid 65—70° C, vilken värmegrad om så
behöves ernås med hjälp av ett vattenbad. Är den
i Tyskland och Schweiz mest använda
fettbestämningsapparaten. Jfr Fettbestämning.
Buxbom, Buxus sempervirens L., en till
törelfamiljen, Euphorbiaceæ, hörande, ständigt
grönskande träd- eller buskartad växt (hos
oss dvärgbuskartad), som härstammar från
Orienten men växer förvildad i södra Europa
och odlas som prydnadsväxt, hos oss blott i
landets södra delar och huvudsakligen som
infattningsväxt mot gångar. Har en mycket
hård och tung ved. På grund av sitt innehåll
av en alkaloid, buxin (se Alkaloid),
brukades bladen förr som avförande medel.
By. Landets första bebyggelse synes i
allmänhet hava skett i små samhällen, byar, vilka
till en början hade all jord utom tomterna
gemensam. Småningom skiftades dock ägorna,
först åker, sedan äng, betesmark och slutligen
skog. Se Skifte. Då ägornas blandning och
gemensam äganderätt till vissa delar av dem
gjorde vissa rätts- och hävderegler utöver
allmänna lagen nödvändiga för samfälligheten,
plägade dessa sammanfattas i en
byordning, som antogs på bystämma. En
gemensam dylik ordning stadfästes av K. M:t d. 8/8
1758 för Gästrikland, Hälsingland, Medelpad
och Ångermanland, vilka därom förenat sig.
— Numera har bysamfälligheten i huvudsak
upplösts genom det laga skiftet och byarna
sprängts genom i samband därmed skedd
utflyttning, men ännu kvarstår mångenstädes
en viss ekonomisk och en utpräglad social
samhörighet mellan de till byn hörande
gårdarna.
Bygg. Se Mur.
Byggnad. Se Arbetarebostad,
Lantmannabyggnader, Vägbyggnad.
Byggnadsentreprenad. Då ett
byggnadsarbete skall utföras, kan detta överlämnas till en
byggmästare, som åtager sig hela arbetet på
entreprenad, i vilken kan ingå såväl
byggnadsmaterialier som arbetslöner, körslor m. m. Då
skall spekulanten (byggmästaren) erhålla
fullständiga byggnadsritningar etc. (se d. o.) samt
kontraktsförslag. Av dessa handlingar skall
tydligt framgå, huru och till vilket omfång
arbetet skall utföras, jämte
byggnadsmaterialiernas beskaffenhet samt inom vilken tid
byggnaden skall vara avlämnad komplett
färdig. Därpå tillkommer det spekulanten
(byggmästaren) att själv beräkna alla
byggnadssummor m. m. samt inlämna anbud på arbetet.
Vid dylikt tillvägagångssätt är det bäst att
låta flera spekulanter inlämna sina anbud,
varefter det står den byggande fritt att antaga det
för honom fördelaktigaste anbudet. I
kontraktet bör intagas bestämmelse, att tilläggsarbeten
och andra avvikelser från ritning och
arbetsbeskrivning ej få göras utan skriftlig
överenskommelse, och vid kontraktet vara fogad
prislista å alla vid entreprenaden förekommande
arbeten, att tjäna till ledning vid avräkning
angående efteråt överenskomna ändringar i
byggnadsarbetet. Den överenskomna summan
utbetalas, efter hand som arbetet fortskrider,
enligt i kontraktet gjorda bestämmelser.
När det gäller byggnader för den enskilde
lantmannen, är det i regel fördelaktigast, att
den byggande själv anskaffar alla erforderliga
byggnadsmaterialier och utför alla körslor,
men överlämnar själva byggnadsarbetet på
ackord. Detta kan antingen i sin helhet
överlämnas till en person eller också fördelas till
olika yrkesutövare, såsom grundläggning,
eventuellt bergsprängning, till grundläggare,
murningsarbete till murare, timmer- och
snickeriarbeten till träarbetare, målning till målare etc.
För dylika överenskommelser böra i huvudsak
samma handlingar ligga till grund som för
föregående, utom att materialiernas beskaffenhet
icke behöver bestämmas, då den byggande
själv anskaffar dessa. För varje yrkesutövare
måste dock noga bestämmas, till vilket omfång
och inom vilken tid de olika arbetena skola
utföras. Litt.: O. A. Busch. Entreprenadboken. L. N. Gramén.
Byggnadsgrund. Den naturliga
byggnadsgrunden har stor betydelse för såväl
byggnadens styrka och varaktighet som för
anläggningskostnaden, varför det är synnerligen
viktigt att utvälja en efter förhållandena god
byggnadsmark. Då sådan icke kan erhållas
på det avsedda området, måste lämplig
grundförstärkning uppföras. Den naturliga
byggnadsgrunden uppdelas med hänsyn till sin
styrka i god grund: till vilken räknas berg- och
stengrund, medelmåttig grund: fin sand, fast,
mager lera och märgel, dålig grund: lös sand
genomdragen av vattenådror, vattendränkt
lera, mossjord m. m. dyl. Även en till synes
fast b. blir opålitlig, om den ej är befriad från
grundvatten, som dels kan förorsaka sättningar
i densamma, dels vid sin frysning och
synnerligen vid tjällossningen kan vålla förskjutningar
i byggnadens grund, rubbning av murar och
otätheter, som göra byggnaden kall och dragig.
Grunden bör därför väl torrläggas, vilket sker
därigenom, att den omgives av täckdiken, vari
vanliga 3" à 4" dräneringsrör av tegel eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
