Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Explosions- l. förbränningsmotor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uteblir. Tandningen och förbränningen bör ske
i det ögonblick, då kolvslaget står i sin döda
punkt med kolven närmast cylinderns botten.
Detta åstadkommes hos 4-taktsmotorn genom
en rätt inställning av utväxlingen från vevaxeln
till styrstången, som styr gasblandningens
inloppsventil, samt den elektriska strömmens
avbrytande i tändapparaten; hos 2-taktsmotorn
regleras tändningsögonblicket genom reglering
av tiden för brännoljans insprutning. Den för
en rättidig tandning önskvärda värmegraden
åstadkommes huvudsakligen genom reglering
av kylningen medelst kylvattenscirkulationens
hastighet. Därjämte har rätt allmänt använts
insprutning av vatten i explosionsrummet,
varigenom gasblandningen avkyles, så att den
tål en starkare sammantryckning, innan den
tändes. Numera har man genom lämplig
konstruktion gjort denna kylning mindre
behövlig.
Den skakning, som den stötvis skeende
kraftutvecklingen skulle föranleda, motverkas vid
större motorer oftast genom att dessa hava
flera (2—4) cylindrar, i vilka- explosionerna ej
sammanfalla, och rörelsen utjämnas dessutom
alltid genom ett på vevaxeln sittande svänghjul
med stor massa och diameter, större hos 4-takts-
än hos 2-taktsmotorerna, emedan mellantiden
mellan explosionerna hos de förra är större än
hos de senare.
Motorns skötsel. Uppställningen av
stationära motorer bör vara stadig, emedan
skakning ökar maskinens slitning. Då motorn
är uppställd på hjul, böra dessa vara säkert
fastlästa. Igångsättningen sker (hos motorer
med tändkula, sedan denna uppvärmts) hos
smärre motorer genom kringvridning av
svänghjulet; då detta sker med en vev, bör
försiktighet iakttagas, att denna ej slår tillbaka och
skadar arbetaren. Stor uppmärksamhet bör
ägnas åt motorns gång, förbränningens
fullständighet, som visar sig på rökens
beskaffenhet, kylvattnets värmegrad m. m., så att fel,
som visa sig, fortast möjligt avhjälpas.
Dunkande ljud i cylindern tyda på för tidig
tandning (se ovan). Om tandningen klickar, beror
det ofta på, att tändkulans inre eller vid elektrisk
tandning kontakterna belagts med sot, som
verkar isolerande. Även händer, att
tilloppsröret för brännoljan tilltäppts av sot eller
smörja eller att dylik förorening gör, att
avloppsventilen ej sluter tätt, vilket visar sig genom
att maskinen ej kan hållas i gång. Om rök
uttränger ur cylindern, sluter ej kannan tätt
till, vilket kan bero på att någon ring bränt
fast eller cylinderloppet slitits orunt. —
Föroreningar av kol eller beckad olja böra tid efter
annan avlägsnas. Maskinen tages då i sär,
cylindern och kannan, dennas ringar, tändkula
samt alla ventiler och tilloppsrör sköljas med
fotogen, varigenom även fastbrända ringar
och deras spår rensas, helst utan att ringarna
löstagas, på det att de ej må utvidgas, så de
ej mer passa i spåret. Temperaturen i
manteln hålles genom lagom kylning vid omkring
70° C.
Val av motor. E. hava framför
ångmaskiner åtskilliga fördelar, ss. mindre behov
av betjäning, mindre bränsle- och
vattentransport, snabbare igångsättning, lättare
förflyttning, mindre eldfara och bättre
tillgodogörande av bränslets värmevärde. Trots
detta ställa sig dock ångmaskiner ofta
ekonomiskt fördelaktigare, då tillgång på billigt
bränsle, ss. avfalls ved eller torv, finnes.
Bland olika motortyper hava
benzinmotorerna fördelen av att bezinen förbrinner utan
att avsätta sot eller smuts och att de, försedda
med elektrisk tandning, kunna omedelbart
igångsättas. Den senare omständigheten gör,
att de äro att föredraga för ofta återkommande,
kortvarigt arbete. Där arbetet fortgår
oavbrutet under längre tid, betyder dock den tid,
tändkulans upphettning tager, föga, då
arbetets iordningställande kan ske samtidigt, utan
bränslepriset blir då det avgörande. Däruti
hava fotogen- och råoljemotorer så avgjort
företräde i vårt land, att de och särskilt
råoljemotorerna äro de mest använda vid svenskt
jordbruk. I bränsleförbrukning finns ingen
avgjord skillnad mellan 2- och 4-taktsmotorer,
men de förra hava jämnare gång, äro enklare
att sköta (emedan ventiler på cylindern,
elektrisk tändapparat och karburator saknas),
hastigheten är jämnare än hos 1-cylindriska
4-taktsmotorer och inköpspriset i regel
billigare. Om cylindern är liggande eller stående,
betyder föga; dock är den stående lättare
åtkomlig för rengöring.
Vid val av motorns styrka bör iakttagas, att
denna bör väl räcka till för förekommande,
arbetsmaskiner, men eij es äro 2 smärre maskiner
att föredraga framför en stor, emedan de förra
kunna samtidigt användas för olika arbeten
och skada på en av dem ej behöver medföra
hela det motordrivna arbetets inställande.
Motorns arbetseffekt. En
betydlig del, upp till 50 % av bränslets värme värde,
går förlorad genom värmeförlust i kylvattnet
och vid vatteninsprutningen, en avsevärd del
också genom inre friktion. Värmevärdet
tillgodogöres dock alltid bättre än i ångmaskiner,
hos vanliga råolje- och fotogenmotorer
vanligen till 15% men i Dieselmotorer under
gynnsamma förhållanden avsevärt högre. Hos
vanliga lantbruksmotorer med normal belastning
bör bränsleåtgången per hkr. tim. vid ihållande
arbete ej synnerligt överstiga 1/3 kg. råolja med
ett värmevärde av omkring 10,000 kal. per kg.,
men går, särskilt för små motorer eller då de
gå vid mindre belastning, ofta upp till 0.5 kg.
eller mer, om motorn är i oordning eller
förbränningen är mindre fullständig. Motorerna kunna
vid ihållande arbete i regel ej lämna mer än
80 % av det angivna hästkraftantal, om detta
angiver deras högsta möjliga effekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
