Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Expropriation - Exstirpator - Extensiv - Exteriör - Extraktivämnen, extraktämnen - Extraktor - Extremiteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Expropriation, enl. lag av 12/ 1917.
Konungen äger att bestämma, att fastighet, som
tillhör annan än kronan, må tagas i anspråk
för allmänna ändamål (rikets försvar,
samfärdseländamål, starkströmledning, allmän
byggnad, kommunala ändamål m. m.).
Expropriation kan även avse särskild rätt, som i avseende
på fastighet tillhör annan än kronan. Ägaren
kan förpliktas avstå fastigheten eller att
upplåta nyttjande- eller servitutsrätt till
densamma. För det, som löses, skall gäldas fulla värdet,
dock icke lägre, än den exproprierande erbjudit,
och ej högre, än motparten fordrat.
Exproprieras blott en del av fastigheten, skall även
skadan å återstoden fullt betalas liksom ock annan
skada; även återstoden skall lösas, om ägaren
det fordrar. Skall nyttjande- eller servitutsrätt
upplåtas och föranledes därav synnerligt men
för fastighet eller del därav, kan ägaren fordra,
att område, som lider sådant men, skall
lösas.
Över ansökan om expropriationsrätt skola
fastighetens ägare och andra rättsägare höras.
Sedan konungens tillstånd utverkats,
instämmes expropriationsmålet till domstol, där
tillfälle skall beredas alla sakägare att bevaka sin
rätt. Inför rätten tillsättes för bestämmande
av expropriationsersättningen en
expropriationsnämnd, som där ej parterna enas om
valet, skall bestå utom av den av K. B. för
en tid av 3 år för länet utsedde ordföranden
(med ersättare) av 4 ledamöter, varav rätten
utser 2 och vardera parten 1. Valet av
ledamöter är inskränkt till en krets av personer,
som därtill i viss ordning utsetts för 3 år i
sänder. Nämndens slutuppskattning skall
fastställas av rätten, som regelmässigt ej äger
ändra uppskattningen. I fråga om i enlighet
med uppskattningen fastställt belopp får
ändring ej sökas. Expropriationsersättning skall
nedsättas hos K. B. inom 90 dagar från det
rättens beslut vunnit laga kraft.
Genom expropriation förvärvad särskild rätt
till fastighet äger företräde framför all annan
rätt till samma fastighet. K. B. fördelar vid
sammanträde expropriationsmedlen mellan de
därtill berättigade. Vissa bestämmelser finnas
om att överenskommelser mellan parterna om
ersättningen kan fastställas av rätten, liksom
ock därom, att där det exproprierade ej
användes för avsett ändamål, talan om återlösen
kan väckas inom 20 år från det expropriationen
fullbordats.
Rätt till förundersökning för tillärnad
expropriation kan under vissa förhållanden
utverkas hos K. B.
Särskilda kompletterande bestämmelser äro
meddelade om expropriation för allmänna
vägar, för järnvägar, farleder, elektriska
svagströmsledningar och linbanor, för
åstadkommande av tryggade bostadsförhållanden, av
mark till uppförande av byggnader för
överläggningar och föredrag samt om expropriation
av ödelagd skogsmark. E. T.
Exstirpator. Ordet betyder eg. utrotare
och användes för att beteckna harvliknande
redskap med gåsfotformade billar, men ofta
äro hithörande redskap konstruerade för
anbringande av olika formade billspetsar för
olika ändamål. Jfr Harv, Kultivator.
Extensiv. Se Hushållningssystem, Intensiv.
Exteriör betecknar djurens yttre former
men brukas även liktydigt med ytterlära,
läran om dessa, samt huru man från dem kan
sluta sig till djurens värde för olika ändamål,
i det att ett visst samband finnes mellan inre
egenskaper och yttre form. En ko, som
utmärker sig för rik mjölkning, har därför oftast en
helt annan typ än den, som har anlag för kött-
och fettbildning, och en häst, som utmärker
sig för snabbhet och uthållighet i hastigare
takter, har andra former och proportioner än
den, som lämpar sig för tungt arbete i långsam
takt. Genom granskning av en mängd
individer, utmärkta i vissa avseenden, har man
funnit för dem gemensamma former eller
egendomligheter i typen, som sålunda kunna anses stå
i samband med de för dem samtliga
gemensamma egenskaperna, och man skiljer därför på
grund av e. mellan olika typer av de särskilda
husdjursslagen (dragare-, göd-, mjölktyp; rid-,
vagns-, arbetshäst-typ; se Nötkreatur, Häst).
Om man därför hos ett djur återfinner de
former och proportioner, som bruka åtfölja vissa
egenskaper, kan man även vara berättigad att
sluta sig till förefintligheten av dessa
egenskaper. Den praktiska erfarenheten utgör sålunda
grunden för ytterläran, men sedan har man
även sökt att teoretiskt förklara det iakttagna
sambandet mellan vissa former och egenskaper.
Bedömandet efter formen har länge utgjort
det så gott som enda rättesnöret vid urval av
djur för olika ändamål, men sedan man på
senare tid genom kontroll över djurens
produktionsförmåga i olika riktningar kunnat
fastställa och med siffror uttrycka deras
verkliga värde, har exteriören i viss mån förlorat
sin betydelse som hjälpmedel för utrönande
av djurens egenskaper eller graden av
lämplighet för olika ändamål och den direkta
bedömningen efter de på olika områden
viktigaste egenskaperna allt mer trätt i förgrunden.
Jfr Korrelation. E. N—m.
Extraktivämnen eller extraktämnen,
kvävefria. Se Foderanalys.
Extraktor kallades en av C. A. Johansson år
1887 konstruerad kärna avsedd att fästas i
centrum i en separatorkula för att mottaga
och kärna grädden i den mån den avskiljes.
Tillverkas ej.
En liknande apparat för handkraft är den av
ingenjör O. Ohlson konstruerade
handextraktorn. L. Fr. R.
Extremiteter. Jfr Benställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
