Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskerilagstiftning - Fiskerilånefond - Fiskeristadga - Fiskeristatistik - Fiskeristipendiat - Fiskeristyrelse - Fiskeritjänstemän - Fiskeriundervisning - Fiskerätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsentligt förfång. Den, som bygger i vatten, där
fisken har sin gång, är skyldig att vidtaga
anordningar för fiskens framkomst eller eljest för
tryggande av fiskets bestånd, och tillika är rätt
förbehållen kronan, kommun eller
hushållningssällskap att för fiskens framkomst
anordna särskild fiskväg (se d. o.) eller eljest
vidtaga anstalter för fiskets främjande.
Då vattendragens utnyttjande dock i
allmänhet medför skada för fisket och åtgärder
sålunda kunna behövas för dess vidmakthållande,
stadgas skyldighet för den, som bygger i vatten
för dettas tillgodogörande eller reglering av
dess avrinning, likasom även för den, som
inrättar allmän flottled, att erlägga årlig avgift
till främjande av fisket inom landet.
För uppförande eller ändring av
fiskebyggnad i vatten, där varje svensk undersåte äger
rätt att fiska, erfordras ej medgivande av
vattendomstol; ej heller i annat vatten, så framt
ej kan antagas, att byggnaden förnärmar
allmän rätt eller inverkar på vattenståndet eller
vattnets lopp.
V. Vattenrättsförordningen 30/12
1880 § 12 bereder fisket skydd mot skada
genom förorening av vattnet, genom förbud
att från verk eller inrättning utsläppa avfall,
varigenom uppgrundning eller annan olägenhet
kan orsakas.
VI. Flottningsstadgan. Se
Flottning. E. T.
Fiskerilånefond. Från fonden för
fiskerinäringens befrämjande, inrättad år 1892,
utlämnas genom hushållningssällskap eller
landsting lån för anskaffande av fiskarbåtar och
fiskeredskap eller för anläggande av smärre
inrättningar för tillgodogörande och förädling
av fiskets produkter. Lånen äro räntefria under
1:a året men draga sedan 3.6 % ränta och skola
återbetalas inom högst 10 år med lika
kapitalbelopp årligen. Låneunderstödet får uppgå
till högst 25,000 kr. K. k. 7/8 1907, med ändring
11/7 1918 och 17/6 1921.
Fiskeristadga. Se Fiskerilagstiftning.
Fiskeristatistik utgives sedan år 1914 av
Kungl. statistiska centralbyrån under titel
»Fiske», tillhörande serien Sveriges officiella
statistik, Jordbruk med binäringar.
Primäruppgifterna insamlas dels av
hushållningssällskapens fiskeritjänstemän, dels av särskilda
av sällskapen anställda personer. Jfr Fiske.
K. k. 10/12 1920.
Fiskeristipendiat. Se Fiskeriförvaltning.
Fiskeristyrelse. Se Fiskeriförvaltning.
Fiskeritjänstemän. Se Fiskeriförvaltning.
Fiskeriundervisning 1. För insjöfiske och
fiskodling i dammar lämnas undervisning vid
Södra Sveriges fiskeriskola i
Aneboda, Kronobergs län, vilken bildad 1906
tillhör Södra Sveriges fiskeriförening och
åtnjuter statsunderstöd sedan 1908 samt arbetar
efter av K. Lantbruksstyrelsen fastställd plan.
Där meddelas kortare teoretiska specialkurser i
dammhushållning och insjöfiske ävensom en
praktisk kurs i tillverkning av fiskeredskap,
varjämte elever mottagas till praktik vid
föreningens dammhushållningar ocH insjöfisken,
fiskodling m. m. För inträde fordras 18 års
ålder, folkskolekunskaper samt helst föregående
praktik i fiske. Lärjungarna erhålla fri
undervisning, bostad, kost och skolmaterialier. De
praktiska övningarna ske huvudsakligen vid
föreningens försöksstationer och
fiskdammanläggningar på skilda orter. Skolans lärare hålla
på begäran av hush.sällskap, som understödja
föreningen, korta undervisningskurser vid
lantmannaskolor.
2. Under en följd av år hava
navigationskurser för bohuslänska fiskare anordnats med
bidrag av stat, hushållningssällskap och
landsting.
Fiskerätt. Se Fiskerilagstiftning.
Fiskevård. Den avkastning, ett fiskevatten
lämnar, beror naturligtvis i främsta rummet på
de i detsamma rådande, för fisken mer eller
mindre gynnsamma förhållandena, men även
och ofta kanske än mer på den omvårdnad,
som ägnas dessa förhållandens förbättring,
åtgärder för att gynna fiskens förökning, ett
lämpligt handhavande av fisket samt
undanröjande av hinder för detta. En förbättring
av de naturliga förutsättningarna för fiskens
trevnad kan blott i mycket ringa mån
åstadkommas annat än genom förhindrande av
vanligen av industrien föranledda föroreningar av
vattnet. (Se Barkning, Fiskerilagstiftning.)
Av positiva åtgärder för fiskevattens
förbättrande plägar förekomma upphuggning av
vakar för att under vintern skaffa fisken
tillgång på syre, vilket är ett livsvillkor för
honom. Detta syfte kan dock knappt nås
genom de små vakarna, så mycket mindre som
de snart åter tillfrysa, men de kunna i någon
mån gagna genom att bereda avlopp ur vattnet
för skadliga gaser, särdeles om vattnet omröres
genom notdragning i vakarna. Ett gagn av
vakar är, att man i dem kan kontrollera, om
syrebrist råder i vattnet. I sådant fall komma
först vatteninsekter och, vid ökad syrebrist,
fiskar upp i vaken för att hämta luft. Det är
då fördelaktigt att, om så ske kan, öka
tillrinningen av friskt vatten från bäckar och åar
eller ock sänka vattennivån något, för att isen
må komma att hänga mot stränder och stenar,
så att mellan isen och vattnet ett luftlager
uppkommer, varur vattnet kan upptaga luft. På
syretillgången i vattnet inverka i hög grad de
i detsamma levande gröna växterna, såväl de
större i bottenjorden växande som fritt
kringsvävande »planktonväxter», i det att dessa
under inflytande av ljuset avsöndra syre.
Tillika utgöra de och deras multnande lämningar
föda för en del fiskar och i synnerhet för de
smådjur, som tjäna fiskarna till föda.
I allmänhet är det gynnsammare för fiskarna, ju
rikare vattnets växtlighet är. Men övermått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
