Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskerätt - Fiskfoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan också tvärtom göra skada. Avfallets
förmultning förbrukar syre, så att vattnet blir
syrefattigt, men framför allt kunna djupa,
täta bestånd av strandväxter, såsom vass,
kolvdun m. fl., vålla olägenhet, genom att de
hindra vattenomsättningen, så att vattnet blir
fattigt på syre och även på de lägre växter, som
utgöra de lägre djurens huvudsakliga föda,
och därjämte kunna de hindra fisket. Därför
anses de över vattnet nående växterna mer
skada än gagna fisket. Plantering av
vattenväxter eller åtgärder för att befordra deras
tillväxt i fiskevårdssyfte förekomma knappt,
likasom ej heller några andra åtgärder för att
öka tillgången på fiskföda. Åtskilligt kan göras
för att förbättra lekplatserna. Sålunda kunna
grunda vikar, som ligga öppna för vind och
vågsvall, skyddas för dessa genom att i vattnet
uppföra stenrös, grund eller risgårdar av mellan
i botten nedslagna störar lagt enris, som varje
vår förnyas eller påfylles. Såväl den grunda
botten och på densamma växande växter som
stenarna och riset i fördämningen erbjuda
fiskarna begärliga lekplatser. Den skada, som
orsakas därav, att vattnet av uppdämda sjöar
avtappas för drivkraft vid vattenverk, så att
på våren översvämmade marker torrläggas,
där fisken lekt, kan, där ej vattennivån i sjön
kan bibehållas, tills ynglet är utkläckt och kan
simma kring (omkring mitten av juli),
förekommas genom invallning och uppdämning i
vikar eller ock genom att från de fördjupningar,
där yngel finnes kvar, då vattnet sjunker,
genom upptagande av diken bereda ynglet
möjlighet att utkomma i sjön. Vanligare och lättare
är att anlägga risvasar (se d. o.). — Till
skydd mot den skada, som dammar för
kraftverk, flottning m. m. ställa genom att hindra
fiskens vandringar och som kan förstöra
särskilt laxfisket, innehåller lagen sedan
gammalt ett stadgande, att kungsådra, skall
lämnas öppen, där sådan av ålder varit, men
tillstånd kan under vissa villkor medgivas att för
vattenkraftens utnyttjande överbygga hela
vattendraget. För att förebygga den skada,
som därav kan uppstå för fisket, plägar dylikt
tillstånd, förbindas med skyldighet att anlägga
och underhålla s. k. fiskvägar (se d. o.)
och andra åtgärder till fiskets skydd. —
Slutligen kan till f. räknas dels fångst av
fiskätande djur, huvudsakligen utter och säl (se
d. o.), dels fiskodling (se d. o.). Jfr.
Fiskerilagstiftning, Fiskskydd.
Fiskfoder erhålles dels som avfall vid fettets
tillvaratagande ur fisk vid trankokerier samt
vid sills saltning, dels genom förarbetning av
till människoföda mindre lämplig fisk. I
trankokerierna pressas fisken eller fiskavfallet
för avskiljande av olja och behandlas med
ånga. Återstoden torkas och males, varvid
erhålles ett fettfattigt fiskfodermjöl.
Då mjölet framställes utan föregående
utpressning av oljan, erhålles en fettrik vara.
Sillmjöl framställes på liknande sätt dels av
huvuden, buk och inälvor, som bliva över från
nedsaltad sill, dels av till föda otjänlig hel sill,
som kan vara mer eller mindre saltad, varför
mjölet vanligen innehåller ända till 10 proc.
och mer av koksalt. Samtliga dessa fodermedel
äro rika på aska, vilken till större delen utgöres
av fosforsyrad kalk, varför de äro lämpligt
tillskott till fosforsyrefattigt foder.
Sammansättningen växlar mycket men utgör i medeltal
i procent
| Fiskfodermjöl | Sillfodermjöl av | ||||
| fettfat- tigt | fett- rikare | färsk sill | saltad | avfall | |
| protein | 52.5 | 48.4 | 61.1 | 49.9 | 49.3 |
| fett | 2.1 | 11.6 | 14.1 | 18.9 | 13.2 |
| aska | 32.6 | 29.2 | 11.8 | 18.6 | 23.1 |
| vatten | 12.8 | 10.8 | 11.1 | 11.0 | 10.8 |
| smältb. äggvita | 43.6 | 40.1 | 52.8 | 42.7 | 39.1 |
| fenh. pr 100 kg | 88 | 112 | 145 | 141 | 115 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
