Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästraser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$o6
Katrineholms släpräf sa.
Som en särskild rasgrupp särskiljas slutligen
de småvuxna bergs- eller ponnyraserna,
ss. Islands, Shetlands, Färöarnas och
Skottlands ponny-raser, den nu utdöda ölandsrasen
och den gottländska Skogsrussen (se d. o.).
Hästräfsa. Sedan gammalt har i Sverige
brukats släpräfsor, bestående av en med
alnslånga, raka eller lindrigt krökta pinnar av
trä eller järn besatt räf skam, som medelst
skaklar släpas på marken, anspänd med en häst.
Senare, från 1850-talet, började från utlandet
införda hj ulräfsor användas och
undanträngde först släpräfsorna, vilka dock senare
åter kommit rätt allmänt i bruk vid sidan av
de förra, så att släpräfsorna särskilt användes
för att till vålmar eller hässjor sammanföra det
med hjulräfsorna till strängar hoprafsade höet,
och de senare därjämte användas för
välräfs-ning. — Såväl släp- som hjulräfsor äro numera
föremål för en omfattande inhemsk
fabriksmässig tillverkning.
Släpräfsorna hava i huvudsak bibe-
hållit sin gamla konstruktion men äro vanligen
försedda med från- och tillkopplingsanordnmg,
så att höet kan avläggas, utan att hästen
behöver stanna. De pläga vara minst 3 m. breda,
med 12 st. 80—90 cm. långa järnpinnar med
omkring 25 cm. inbördes avstånd.
Hjulräfsor bestodo i sin ursprungliga, från
England härrörande konstruktion av ett antal
svärdformiga pinnar, vilka voro fästa på en med
hjulaxeln jämnlöpande axel och med en
hävstång kunde för hand upplyftas i och
för-tömning. Dessa räfsor avlöstes från omkring 1870
av lättare amerikanska »t i g e r r ä f s o r», så
kallade på grund av sina av elastiskt rundjärn
gjorda pinnar, vilken modell sedan blivit
enarådande. De voro till en början
handavläg-gande, men på 1880-talet började de förses med
en självavläggaremekanism,
bestående av en vid hjulnavet anbragt broms eller
(numera det vanliga) en spärr, som inkopplas
av körkarlen genom en trampa. På 1890-talet
konstruerade W. Svalin en s. k. balans-
Herkules självavläggande hjulräf sa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
