Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inmutning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
på följande sätt: 9.6 kg. nybränd kalk (ca.
90 %) släckes i gryta (ej av järn) och utröres
med 100 1. vatten. Kalkvattnet kokas upp
och försättes med 19.2 kg. svavelblomma eller
finpulveriserat svavel. Under omrörning får
vätskan koka omkring 1 timme, varvid vatten
tillsättes i samma mån vattenånga avgår.
Sedan allt svavel lösts, silas vätskan och
utspädes sedan med ytterligare vatten. Till
vinterbesprutninger (på bar kvist) spädes i
allmänhet vätskan med 4—7, till
sommarbe-sprutningar med omkring 26 gånger så mycket
vatten, detta under förutsättning att den håller
en styrka av omkr. 25 °, vilket avläses medelst
en Beaumé’s areometer. Vid högre eller lägre
gradtal göres vätskan i proportion svagare eller
starkare. Mot ovannämnda skadedjur
användes endast besprutning före knoppsprickningen.
För dödandet av bladloppägg, vissa kvalster
m. m. användes
karbolineumemul-sion. Se Karbolineum. Till bekämpandet av
vissa sugande insekter m. m. användes stundom
fotogenemulsion, se d. o.
Kol-svavla, se d. o., användes för att döda
myror t. ex. i ihåliga träd eller som
desinfektionsmedel i jord, spannmålslager o. dyl.’
För desinfektion inomhus av spannmålslager,
industriartiklar av animaliskt ei. vegetabiliskt
ursprung m. m., som angripits av skadeinsekter,
av växthus eller mot ohyra är cyanväte
ett utmärkt medel. På grund av ämnets
giftighet måste noggranna föreskrifter följas.
Då det gäller desinfektion av växthus kunna
upplysningar erhållas från Centralanstaltens
för jordbruksförsök entomologiska avdelning.
Se vidare art. vägglöss. — Litt.: Hollrung, M.,
Die Mittel zur Bekämpfung der
Pflanzenkrank-heiten. 2. uppl., Berlin 1914. A. T—n.
Inspektor. Se Förvaltningspersonal.
Inströmedel, ämnen, som inblandas i
kreatursgödsel för att fördröja jäsningarna i
gödseln samt för att binda frigjord ammoniak
och sålunda inskränka förlust av kväve ur
gödseln. Härtill har föreslagits svavelsyra,
gips, superfosfat, superfosfatgips, mjölksyra
(vassle) och kalisalt, av vilka de förra föga eller
alls ej minska gödselns brinning utan verka
huvudsakligen genom att binda ammoniak,
kalisalten däremot även i hög grad inskränka
brinningen, så att gödseln bibehåller utseendet
av färsk spillning. Samtliga dessa tillsatser
hava gjort avsedd verkan men, väl
huvudsakligen på grund av med användningen förbunden
kostnad, icke fått någon praktisk användning
för ändamålet. Även inblandning av släckt
kalk i gödseln har ansetts bevara kvävet i
gödseln. Då kalktillblandningen synts giva
en dylik verkan, torde det hava berott på att
kalken befordrat de organiska ämnenas
sönderdelning samt det därvid lösliggjorda kvävets
bindning i bakterier, vilkas utveckling
befordrats genom kalktillsatsen. Genom denna
uppstår dock å andra sidan fara för ökat frigörande
av ammoniak i gasform, varför kalks
inblandning i gödseln lätt medför en verkan motsatt
mot den åsyftade.
Intagning av husdjur. SeHägnadsskyldighet.
Inteckning. Härunder innefattas vissa
inskrivningsåtgärder, företagna av offentlig
myndighet och avsedda att grundlägga eller
förstärka vissa slag av rättigheter till viss
egendom. I. förekommer i fråga om fast
egendom (se d. o.) samt vissa slag av lös
egendom. Här avses endast
fastighetsinteckning. Sådan är: 1) I. för fordran, 2) i.
för nyttjanderätt, avkomsträtt
och.servitutsrätt. Den fordran eller
rättighet, på grund varav i. sökes, skall grunda
sig på skuldebrev eller annan skriftlig
handling, vilken i huvudskrift måste upp’
visas, då i. sökes, vilket sker vid
underdomstolen i den ort, varest fastigheten är belägen.
Vad vid domstolen förekommer i
inteckningsärende, antecknas i
inteckningsprotokollet, i överensstämmelse med vilket vid
domstolen föres en bok, på landet kallad i
n-teckningsbok, av vilken framgår, vilka
inteckningar • som finnas i varje fastighet.
På den företedda originalhandlingen tecknar
domstolen bevis om inteckningens
beviljande. Finnas i samma egendom flera
inteckningar, åtnjuter den som sökts
tidigare företräde framför den som sökts senare.
Ha flera inteckningar sökts samma dag, gäller
i. för rättighet framför i. för fordran. Bland
flera samtidigt sökta rättighetsinteckningar
har den företräde, som grundar sig på tidigare
upplåtelse. Fordringsinteckningar, sökta
samma dag, gälla med sinsemellan lika rätt, såvida
icke på sökandens begäran domstolen
förordnar annorlunda. En i. kan på ansökan genom
domstolens beslut nedsättas att i
förmånsrättsavseende gälla med sämre rätt än en
annan; så ock helt eller delvis dödas. En
intecknings förmånsrättsläge framgår av g r
a-vationsbevis (sed. o.).
Fordringsinteckning grundlägger
panträtt i fast egendom till säkerhet för
fordringen, m. a. o. ger borgenären befogenhet att få
fastigheten genom myndighets försorg
exekutivt försåld på auktion, med rätt för borgenären
att ur köpeskillingen få betalt för sin fordran
till kapital och högst 2 års ränta. Härigenom
kan dylik i. fylla sin uppgift att utgöra
grundval för fastighets krediten.
Fordringsinteckning kan i allmänhet ej erhållas
utan fastighetsägarens skriftliga och
bevittnade, å fordringshandlingen tecknade
medgivande. Såsom fastighetsägare anses i allmänhet
den, som har lagfart (se d. o.). Utan
fastighetsägarens medgivande kan dock s. k.
tvångsinteckning erhållas i vissa
fall, bl. a. för ogulden köpeskilling. Att
det skuldebrev, för vilket i. sökes, innehaves
av fastighetsägaren själv, utgör intet hinder.
— Vid sökandet av i. erlägges en s t ä m p e 1-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
