Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inmutning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
538
avgift av’ */4 % å kapitalbeloppet. I den
mån en i. icke motsvaras av en fastighetsägares
verkliga skuld, utgör den s. k.
ägarehypo-t e k. Har detta uppkommit genom
.avbetalning, äger fastighetsägaren påfordra det
avbetalda beloppets avskrivning å
inteckningshandlingen. I. skall förnyas
inom vart io:e års utgång. En
inteckningshandling kan efter ansökan genom- domstols
beslut utbytas mot en eller flera andra
dylika. Gäller i. i flera fastigheter
(gemensam i.), är varje egendom i allmänhet
i första hand ansvarig i förhållande till sitt
värde, men i andra hand även för brist å någon
av de andra fastigheterna. En förmånligare
ställning i detta hänseende kan intas av
avsöndrad lägenhet (se Jordavsöndring).
Dödande av i. i en eller flera av de särskilda
fastigheterna med bibehållen giltighet i den
eller de övriga kallas relaxation. Om
inteckningsfordran., som förfallit till betalning,
icke inlöses, äger inteckningshavaren att
genom lagsökning få fordran fastställd
till betalning ur fastigheten. Denna
säges härigenom bli dömd i mät och sättes
därpå å exekutiv auktion.
Kommer därvid försäljning till stånd, erhålla de,
som på grund av i. eller eljest ha förmånsrätt
i fastigheten, betalning ur köpeskillingen, så
långt denna förslår. Uppstår överskott, går
detta till gäldenären, i likhet med vad som må
ha utfallit å ägarehypotek. Vid
expropriation (se d. o.) och därmed jämförliga
åtgärder fördelas ersättningsbeloppet i första
hand å de fordringar, som på grund av i. eller
eljest äga förmånsrätt i fastigheten.
I. för nyttjanderätt,
avkomst-r ä 11 och servitut erhålles utan
medgivande från fastighetsägaren och behöver ej
förnyas. Dess verkan är, att den intecknade
rättigheten blir gällande även mot ny ägare
till fastigheten samt att, i händelse av exekutiv
auktion å intecknade fastigheten, rättigheten
uppoffras endast om sådant kräves med hänsyn
till i. med bättre rätt; i fråga om i. för avkomst
eller annan förmån tillkommer, att
rättighetsinnehavaren äger att ur fastigheten
utbekomma förmån i penningar eller varor,
som är upplupen och innestår ogulden, dock
icke för längre tid än två år, samt att, om
exekutivförsäljningen sker utan förbehåll om
rättighetens bestånd, dess innehavare äger att
ur köpeskillingen, i den mån den därtill
förslår, sedan fordringar med bättre rätt blivit
täckta, njuta ersättning motsvarande
förmånernas kapitalvärde. E. T.
Intensitet i lantbruket betecknar den grad,
i vilken arbete eller kapital användes i
förhållande till det vid produktionen använda
naturföremålet, d. v. s. jorden vid jordbruket,
kreaturen vid husdjursskötseln. Ju mer arbete och
ju mer kapital (redskap, godsel, kraftfoder
m. m.) användes på viss jordmån eller kreaturs-
antal, desto intensivare säges jordbruket eller
husdjursskötseln vara. Arbete och kapital
kunna i viss mån ersätta varandra (t. ex. med
maskiner kan människo- och dragararbete
minskas, djup och noggrann bearbetning av
jorden ökar tillgodogörandet av jordens eget
näringsförråd och kan därigenom inskränka
förbrukningen av konstgödsel), och större i.
kan således vinnas genom användning av större
mängd av vare sig arbete eller kapital; man
talar därför om övervägande
arbetsintensiv eller kapitalintensiv
hushållning.
Intensitetsgraden skulle
rätteligen uttryckas genom förhållandet mellan
jordvidden å ena samt vid dennas brukning använt
arbete och kapital å den andra sidan. En
beräkning härav kan väl verkställas för de
enskilda egendomar, där en pålitlig bokföring
finnes, men grunder för densamma för hela
landet, olika områden eller olika grupper av
egendomsstorlek finnas ej. Man har därför
försökt att beräkna intensitetsgraden på grund
av den använda växtföljden och medeltal för
arbetsåtgången för de särskilda växtslagen
(Enkell, Om arbetsintensiteten å Mustiala
egendoms åkercirkulationer, 1908; E. Höijer,
Undersökning av det större och mindre
jordbrukets produktion, 1919), ett beräkningssätt,
som lider av den bristen, att blott
arbetsåtgången men ej kapitalanvändningen beaktats.
Då jordbrukets och kreatursskötselns i.
vanligen stå i nära förhållande till varandra
och det förras i. i allmänhet är beroende av
den senares, uttryckes hela hushållningens
intensitetsgrad ofta genom antalet stora djur
eller av de viktigaste bland dessa, mjölkkor,
på areal åker. Detta kan dock vara
vilseledande, då skilda grenar av hushållningen
kunna drivas med olika i. Ett intensivt
jordbruk kan vara förenat med en extensiv
kreatursskötsel eller t. o. m. utan någon sådan.
Det motsatta förhållandet är sällsyntare.
Likaså blir det vilseledande att uttrycka
intensiteten genom mängden använt arbete och
kapital i förhållande till vinsten eller genom
kapitalets förräntning, då en extensiv
hushållning lika väl som en intensiv hushållning kan
förränta sig olika väl eller t. o. m. giva förlust.
Pålitligare är att mäta jordbrukets i. genom
produktionens bruttoavkastning,
produktmängden, i förhållande till den använda
naturfaktorn (jordareal, kreatursantal), men detta
är fullt riktigt endast vid jämförelse av jord
av samma bördighet och djur med samma
produktionsförmåga.
Då ängsskötsel kräver mindre kapital och
arbete än åkerbruk, medför större ängsareal i
förhållande till åker en större extensitet i
lantbruket, och i detta verka mångåriga vallar
i samma riktning, under det att den
arbets-krävande odlingen av rotfrukter och
handelsväxter ökar intensiteten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
