Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inmutning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
w**’ />vÆt-»t-*-V’-
539
Utvecklingen går i allmänhet,
åtminstone till en början, från mindre till större
i. Vid odlingens början, då ännu tillgången på
jord är obegränsad eller större än behovet,
utsträckes odlingen med minsta arbete och
påkostnad ut över så stor vidd som möjligt,
d. v. s. man söker draga nytta av jordens
alstringskraft och dess samlade näringsförråd
med användning av jämförelsevis litet arbete,
gödsling m. m. Svedjebruk är exempel på
den mest extensiva hushållning. I den mån
befolkningens ökning och behovet av
förnödenheter medför ökning av den odlade jorden och
tillgången på odlingsmark blir knappare samt
dess pris högre, blir det nödvändigt att genom
djupare, flitigare och bättre bearbetning,
starkare gödsling, användning av konstgödsel
och förädlade utsäden o. s. v. höja jordens
avkastning. Därmed följer ökad
kapitalanvändning i byggnader och inventarier.
Likaledes började husdjursskötseln med att man
höll djur, som helt och hållet eller till största
delen framföddes på bete, och då detta ej fanns,
under vintern, underhöllos med sparsam
utfodring av stråfoder och löv; hästar och
nötkreaturen underhöllos huvudsakligen för att
lämna dragkraft och gödsel åt åkerbruket.
Men i den mån betestillgången minskats och
priset på produkterna stegrat fordran på
djurens avkastning, har en kraftigare utfodring,
än betet lämnade, införts, och mer arbete och
kostnad har måst nedläggas på djurens
utfodring och vård. I allmänhet har den ökade
graden av i. först åstadkommits genom ökat
arbete, d. v. s. stegrad arbetsintensitet, men
i den mån tillgången på arbetskraft minskas
och dess pris stegras, söker man nå framstegen
genom ökad kapitalanvändning (mer och
dyrbarare maskiner, täckdikning, konstgödsel).
Detta gäller huvudsakligen vid jordbruket,
där arbetet ej ökas i samma mån som
skördemängden, utan över en viss gräns arbetsåtgång
i förhållande till skördemängd minskas vid
skördeökning. Däremot gäller det mindre vid
djurproduktionen, där arbetet spelar en mindre
roll än sakliga produktionsmedel.
Verkan av stegrad i. Syftet med
den stegrade intensiteten är ytterst ökad vinst
av hushållningen, men detta mål nås endast i
den mån den av stegrad i. framkallade
produktionsökningens värde överstiger värdet av
använt arbete och kapital. I allmänhet blir
detta överskott större i förhållande till den
använda produktionsfaktorns värde (arbetet,
gödslingen, fodret) vid höjning av en låg i. och
avtager mer, ju högre intensiteten redan nått.
Detta betecknas som den avtagande
produktivitetens eller j o r d p r
o-duktivitetens lag. Härvid är varje
produktionsfaktors verkan i viss mån beroende
av övriga medverkande faktorer, så att den
vid intensivare användning av en
produktionsfaktor avtagande räntabiliteten åter kan stegras
genom ökad användning av en annan faktor
eller förbättrad teknik (jfr
Jordproduktivitetslagen, Minsta mängdens lag).
På intensiteten inverkande
förhållanden: i. Naturlig
alstringsförmåga. En av naturen mager,
starkt genomsläpplig jord eller en som ligger
sankt eller i kallt läge har ej samma
möjligheter som en jord med bättre naturliga
egenskaper att uppdrivas till hög avkastning eller
betala större användning av arbete och kapital.
Om än avkastningen av jorden genom ökad i.
vid dess brukning kan stegras genom
förbättringsarbeten, ss. torrläggning, kalkning och
jordblandning, så kan dock i allmänhet ej den
naturliga underlägsenheten fullt avhjälpas
eller ökad användning av kapital och arbete
bliva lika lönande som på den av naturen bättre
jorden. Likaledes kan klimatets inverkan på
avkastningen ej undanröjas. Jordbruket är
därför i stort sett mindre intensivt i trakter
med mindre bördig jord, kortare somrar och i
övrigt hårdare klimat. — Likaså kunna olika
slag och raser av husdjuren ej uppdrivas till
lika hög produktion eller en ökad i. i deras
användning hava samma utsikt till framgång.
I fråga om bildning av fett och förmåga att
betala en intensiv fodring för detta ändamål
kunna ej övriga husdjur tävla med svinen,
och i avseende på mjölkavkastning stå
nötkreaturen främst. Inom dessa djurslag hava
emellertid olika raser mycket olika förmåga att
kunna uppdrivas till hög avkastning och göra
en intensiv fodring lönande. Denna djurens
förmåga kan inom vissa gränser ökas genom
förädling, och därför är husdjursskötselns i.
i allmänhet högre, ju mer förädlat
kreatursslaget är.
2. Jordegendomens storlek.
Visserligen har i regeln brukaren av mindre
jordegendom mindre tillgångar, varför
kapitalanvändningen oftast absolut stiger med
egendomens storlek, men då å andra sidan
redskaps-(likasom byggnads-)kostnaderna icke kunna
inskränkas i samma mån som jordarealen är
mindre, blir oftast kapitalanvändningen per
arealenhet större i samma mån gården är
liten. I än högre grad är så förhållandet i
avseende på arbete, särskilt vid det minsta
jordbruket, småbruket och trädgårdsskötseln,
i det att möjligheten att använda
arbetsbesparande redskap här är mindre. Vid så små
jordbruk, att brukarens och hans familjs
arbetskraft är den enda eller huvudsakliga,
verkar dessutom det egna intresset av
hushållningens framgång till intensivt arbete långt
mer, än som är möjligt vid lejt arbete. Av dessa
skäl komma, vid en framskriden ståndpunkt
hos lantbruket, de mer arbetskrävaiide
grenarna av detta samt de, vid vilka den personliga
omvårdnaden inverkar mycket, (ss. vid
husdjurs- och trädgårdsskötsel) att överväga vid
det mindre jordbruket, under det att de grenar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
