- Project Runeberg -  Lantmannens uppslagsbok /
599

(1923) [MARC] Author: Herman Juhlin-Dannfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kalkmjölk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fl+Jl%>-~

599

helmjölken utbytes av den ännu äggviterikare
skummjölken. Det är sålunda önskvärt,
även från en rationell utfodrings synpunkt,
att kalven kan komma tidigt på bete; och ju
förr han vänjer sig därvid, desto bättre kan
han tillgodogöra det. Exempel finnas att
bete redan vid 4 månaders ålder kunnat
utgöra kalvens huvudsakliga föda, och en väl
utvecklad k. bör vid 6 månaders ålder helt
föda sig på bete. Vanligen får man dock
räkna härmed först vid omkring 9 månaders
åldern. Kalvar födda på eftervintern bliva
sålunda vanligen billigast att uppföda. Vid
första kalvningen kan kvigan då kosta blott 2
vinterfoder och 3 somrars bete, under det
att en på sensommaren eller hösten född kviga
måste innefodras 3 vintrar före första
kalvningen. Vid utfodring på stall bör kalven
jämte mjölken få lättsmält, fast tillskottsfoder,
ss. linfrömiöl, havregröpe och fint hö, som han
kan börj a förtära redan vid 4—5 veckors ålder,
samt senare även andra kraf tf oderslag, ss.
vetekli och oljekakor samt rotfrukter i sådana
mängdförhållanden, att foderransonen
innehåller 100—110 g. smältbar äggvita per
foderenhet, vilket förhållande under 2:a året kan
sänkas till 80—100 g. Behöver kalven
tillskottsfoder på bete, bör detta vara mindre
äggviterikt, således sädesgröpe hellre än
äggviterika oljekakor eller mjölk, vars höga
ägg-vitehalt lätt förorsakar utsot. Då åter det
fasta fodret helt eller huvudsakligen utgöres
av hö, är till följd av dettas mindre lättsmälthet
viktigt, att näringsbehovet till större del än
eljest fylles genom mjölk. För att öka
utfodringens halt av kvävefri näring brukas att
i mjölken inblanda söt vassle; utspädning med
vatten kan däremot naturligtvis ej göra
mjölken mera »dryg».

Ersättningsfoder. Man har även
sökt att spara på mjölken, särskilt den dyra
helmjölken, genom vissa ersättningsmedel.

Man har sålunda sökt återgiva skummjölken
det borttagna fettet genom att i densamma
inblanda annat, billigare fett, men med ringa
framgång till följd av kalvmagens ömtålighet
för de använda billiga fettslagen, särdeles då
finfördelningen är mindre än i mjölken (se
Emulsion). Bättre har det lyckats att ersätta
mjölkfettet med lösliga kolhydrat. Man har
sålunda i skummjölken inblandat
potatisdier sädesmjöl, sedan dess stärkelse gjorts
mera lättsmält antingen genom kokning, så
att den för klistrats, eller genom uppvärmning
tillsammans med diastas (se Enzym),
varigenom den övergått till socker. Då
stärkelsetillsatsen ej överstigit 50 g. per 1. skummjölk
och ej använts under kalvens första veckor,
har dylik utfodring lyckats ganska väl och
kunnat medföra ekonomisk fördel.
Blandningen beredes sålunda.: Mjölet utblötes med
vatten och försättes med en mindre del av mjölken
och något vatten, varefter blandningen kokas
under noggrann omröring, så att inga klumpar
bildas. Sedan blandningen genom tillsats av
skummjölk avsvalnat till 60—63° C, tillsättes
i mjölk utrört torkat bryggerimalt, 1/10 av
mjölets mängd, och blandningen hålles under
1 timme och tidvis omröring vid 55—63° C,
varvid stärkelsen försockras. (Meddel. N:o
124 fr. Centralanst.)

Därjämte ha åtskilliga kalvmjöl och
kalvsoppor föreslagits för att ersätta
mjölken. Sådana medel, ss. 1 a c t i n a,
k i s s o m. fl., som tid efter annan bragts
i marknaden, ha vanligen varit blandningar
av linfrömjöl och andra ämnen innehållande
stärkelse eller socker och fett samt kryddor.
Den på sin tid mycket förordade Liebigs
kalvsoppa bestod av 4 1. mjölk, 4 1.
vatten, 280 g. vetemjöl, 280 g. maltskrot och
5 g. kaliumbikarbonat.

Livkalvars näringsbehov
angives av Nils Hansson sålunda:

I månad
Vid lev.
vikt kg.
Pr djur och dag
Pr 100 kg. lev. v.
G. äggvita pr foderenhet

Torrämne kg-
F.enh.
Smb. äggv g-
F.enh.
Smb. äggv. g-

2:a—3:e.......
3:e—4:e.......
4:e—6:e.......
70 IOO IÖO 220
I.5—2.5 2—4
3-5
4-7
2.1
2-7
3-8
230 300 360 380
3-o
2.7 ■
2.1
1-7
330 300 220 170
IIO IIO
105
IOO ■

Kalvens utveckling kan vid en
rätt utfodring fortskrida så, att han vid 6
månaders ålder kan ha nått 1/3 och vid 1 år 1/2 av
det fullvuxna djurets vikt. Sedan sålunda en
god grund lagts, kan utfodringen under andra
och tredje året vara sparsammare och den för

växande nötkreatur lämpliga näringshälten
åstadkommas genom huvudsakligen hö och
rotfrukter, med föga eller intet kraftfoder.
Särskilt är en mindre drivande fodring ägnad
att förbereda för betesgången.

Gödning av kalvar. Kalvar hava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:49:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantuppsl/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free