Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kastrering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
Rågkli innehåller ej sällan mer föroreningar
än vetekli, beroende på mindre noggrann
sortering av rågen före mainingen. Bland
föroreningarna kunna de giftiga mjöldrygorna
förekomma. Det anses mindre lämpligt än
vetekli för mjölkkor och bör även åt andra djur
givas i mindre mängd, vilket bidrager till dess
bättre tillgodogörande.
K o r n k 1 i, ofta kallat kornsådor,
svinfoder och kornskalmjöl, är
avfall från grynkvarnar. Då agnarna hos korn
äro fastvuxna vid kärnan, är skalhalten hos
denna vara högre än hos vete- och rågkli.
Vanligen tillsättes också allt avfallet, däri såväl
sand som ogräsfrö ingå. Sammansättningen
är mycket växlande, allt efter som det består
av huvudsakligen skal eller även hinnor och
en del av fröet. Man bör därför skilja mellan
det värderikare fodermjölet och kornkliet samt
kornskal, varvid ledning erhålles av
växttråd-halten, som i skalmjöl kan uppgå ända till
20 % men i normalt kornkli ej bör överstiga
12 och i kornfodermjöl ej 3 %. Dessa likasom
möts v. fodermedel av havre gå ofta i handeln
under oriktiga namn, så att skal kallas kli
och kli fodermjöl. Den verkliga arten kan
avgöras genom kemisk analys och fodervärdet
på grund därav beräknas med ledning av
växt-trådhalten, så att det sjunker med stigande
växttrådhalt. Sammansättningen och
fodervärdet äro i medeltal:
Råprotein......
Råfett........
Kvävefria extr. ämn. . .
Växttråd.......
Aska........
Vatten........
Smb. äggvita.....
F.enh. pr 100 kg. . . .
Kornvärde pr 100 kg. .
G. smb. äggv. pr f.enh.
[-Kornfo-dermjöl-]
{+Kornfo-
dermjöl+}
12.6
3-°
66.4
3-°
3-°
12.0
9.2
105
105
72
Kornkli
IO.3
4-7
55.2
12.2
5.6
12.0
o5’2
83
83
70
Havrekli, havrefodermjöl
(»foder m j öl») och havreskal framställas
på samma sätt som kornkli vid malning av
havregryn och -mjöl. Vid de stora kvarnarna
plägar man av allt avfallet jämte småkorn av
havre framställa en vara, som kallas
»fodermjöl», men som på grund av sin
sammansättning svarar mot havrekli. Då havren är rikare
på skal än övriga sädesslag, blir kliets halt av
växttråd rätt hög och dess fodervärde i samma
mån lägre. Ett normalt havrekli, såsom de
större kvarnarnas havrefodermjöl, bör icke
hålla mer än 21 % växttråd. Skulle halten
vara högre, bör avdrag i priset ske i samma
proportion. Medelsammansättningen i procent
och fodervärde är:
o. K
fD ca
» E
3 S
,5. (T
<
EL h
O: T?
frr*
I2.0
7-7
2.0
5.0
3-3
S’5
57.0
54.0
48.0
II.O
20.0
32.0
5.0
5.0
5-5
IO.o
10.0
12.0
8.0
4.6
—
tf
83
—
85
54
25
85
54
Protein........
Fett.........
Kvävefria extr.ämn. . . .
Växttråd .......
Aska.........
Vatten .........
Smältbar äggvita . . . .
» »pr f.enh.
Foderenheter pr 100 kg.
Kornvärdenh. » » »
Havrefodermjöl är lämpligt till utfodring åt
alla djurslag, men havrekli och havreskal
mindre användbart till svinfoder.
Riskli eller risfodermj öl erhålles
vid beredning av risgryn. Sedan riskornet först
befriats från det yttre, hårda risskalet, innanför
vilket ligger en gulaktig hinna, silverhuden,
avskalas denna jämte något av kärnan, och
detta utgör riskliet eller, som det vanligen kallas,
risfodermj ölet. Handelns riskli innehåller
däremot ofta rätt mycket risskal. Då dessa på
grund av sin hårdhet och höga halt av-växttråd
och kiselsyra äro nästan värdelösa, får ett så
uppblandat riskli ett avsevärt lägre fodervärde.
Till följd av den låga halten av fett och
protein samt det stora innehållet av växttråd kan
tillsatsen av risskal beräknas.
Medelsammansättningen är i procent för:
Protein........
Fett..........
Kvävefria extraktämnen .
Växttråd........
Aska.........
Vatten.........
Smältbar äggvita ....
Foder- och kornvärdeenh.
Riskli Risskal
I2.o
I2.o
45.2
9.0
9.2
12.6
6.2
91
2-7
1-5
29.6
40.0
15.2
II.o
O. i
3
Fettet är en lättflytande olja, som vid
utfodring till svin gör fläsket löst. Vid utfodring
åt mjölkkor i något större mängd har riskli
benägenhet att sänka mjölkens fetthalt. Det
bör därför givas företrädesvis åt dragare,
ung- och göddjur men ej i större mängd åt
mjölkkor eller göds vin under senare delen av
gödningen. Ej sällan är det härsket och
innehåller or och mögelsvampar.
Götafoder och havrenudiar äro
blandningar av riskli och havrekli, vilka dels
genom sin grovkorniga form, dels genom sin
sammansättning angivas äga fördelar framför
risfodermj öl, särskilt vid utfodring åt mjölkkor
och svin. Blandningsdelarna fuktas vid fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
