Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Koppling - Koppmögel - Koppor - Kopra - Koprolit - Korakan - Kordongträd - Korgost - Koriander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räfsor, vandringar m. m. sker tillkoppling vid
rörelse i blott ena riktningen genom en spärr»
bestående av I—flera spärrhakar, som
genom trycket av en fjäder eller genom egen
tyngd gripa in en spärrskivas tandkrans.
— Då till- eller frånkoppling skall ske under
gång, ss. vid motorfordon, användes för att
undvika stöten vid tillkopplingen ofta
friktionskoppling, vanligen konisk, så
anordnad att ett å en axel förskjutbart koniskt
friktionshjul, den s. k. konan, pressas in i
ett med motsvarande inre ursvarvning försett
hjul, fastkilat å den andra axeln. En annan
vanlig friktions-k. utgöres av en på ena axeln
fastkilad bromsskiva, mot vilken invändigt å
den andra axeln anordnade
bromsklossar i radiell riktning utspännas medelst
knä-hävtyg.
K. av axlar i vinkel mot varandra
sker genom länk- eller
universalkoppling, som medgiver den ojämna
vridning av de båda axlarna i förhållande till
varandra, vilken här äger rum. Den vanligaste
dylika k., som t. ex. användes som förbindelse
mellan en liggande vandring och en högre
liggande transmissions- eller maskinaxel, är
Polhemsknuten eller korslänken, som
består av 2 med varandra korsformigt till ett
stycke förenade tappar, vardera med en bult
ledbart fäst i en vid axeländen angjord gaffel.
Den ojämnhet i rörelsen, som uppstår mellan 2
i vinkel med varandra ställda koppelstänger,
kan upphävas genom motsvarande skillnad
mot en tredje stång, så att den första och tredje
få likformig rörelse. Ju större vinkel stängerna
bilda med varandra, desto större blir
olikformigheten i rörelsen och brytningen mellan
stängerna; därför bör den lutande
mellanstån-gen i en 3-ledad k. ej vara kortare än 3 gånger
höjdskillnaden. Länk.k. bör vara täckt till
förebyggande av skada genom indragning i
dem. K.JF. A. och H. J. Dft.
Koppmögel, vitt mögel, som framkallar
runda fördjupningar i ostens yta, varav denna
får ett koppigt utseende. Angriper i synnerhet
äldre, mager ost, då den lagras i fuktigt rum.
Motverkas genom omsorgsfull renhållning av
ostarna och dessas paraffinering. L. Fr. R.
Koppor kunna förekomma hos nästan alla
våra husdjur utom hundar men äro av
betydelse egentligen endast hos får.
Fårkoppor är en akut, smittsam
sjukdom, som består i ett blåslikt hudutslag,
åtföljt av ett allmänt sjukligt tillstånd. Den visar
sig genom hög feber med stor mattighet,
påskyndad andning, flytning från ögon och
näsborrar av ett i början klart, sedan var blandat,
gulgrått, stundom även blodblandat slem, och
efter 1—2 dagar framträder å mera tunnhåriga
ställen, såsom å huvudet, i ljumskarna, under
buken, på juvret och under svansen små
hampfröstora knutar, som småningom tilltaga i
storlek och fyllas med en i början klar, sedan
varblandad vätska, bildande runda blåsor
(koppor), som efter 5—7 dygn uppnå
ärtstorlek, varefter de brista och efterlämna ett sår.
Orsaken är ett smittämne, som dock ej är
närmare känt, men smittan sprides ytterst lätt,
t. o. m. genom luften på ganska långa avstånd,
och håller sig länge (ända till 1 år) på ställen,
där sjuka får vistats, och upptages lätt av
föremål, som varit i beröring med sjuka djur.
Sjukdomen uppträder alltid som farsot och
medför en dödlighet av 10—50 % och däröver.
Den har blott några få gånger (senast 1871)
uppträtt i Sverige och tillhör de sjukdomar,
mot vilka särskilda föreskrifter äro givna till
förekommande av deras införande och för
deras bekämpande (se Sjukdomar,
smittsamma), vari stadgas anmälningsskyldighet
och att får hj ord, inom vilken koppsjukdom
utbrutit, skall hållas väl avskild på ett avstånd
av minst 100 m. från friska får.
Kokoppor. K. förekomma stundom hos
kor på juvret, där de visa sig som regelbundna,
runda blåsor med en insänkning i mitten
(navel) och omgivna av en röd ring. De
förorsakas av samma smittämne som smittkoppor
hos människor och äro, då de förekomma,
antagligen överförda av koppsjuka eller
vaccinerade människor, såsom även är fallet, då k.
någon gång förekomma hos andra husdjur,
ss. häst, svin och get. Dylika k. äro för djuren
själva utan betydelse, men från kor kunna de
vid mjölkningen överföras på människor.
Hönskoppor. Se Hönssjukdomar, i
å-gelkoppor.
E. N—m.
Kopra. Se Oljekakor: K o kos kakor.
Koprolit, mineralfosfat, bildat av
förstenade lämningar av forntida djurs spillning. Se
Fosfat, Mineralfosfat.
Korakan. Se Hirs.
Körd on g träd. Se Formträd.
Korg ost. Se Hushållsost.
Koriander, Coriandrum sativum L., en i
Sydeuropa inhemsk, ettårig, flockblomstrig
ört (fam. Umbellatæ), med fotshög refflad
stjälk, de övre bladen findelade, de nedre med
Polhemsknut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
