Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvävegödsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
684
K.-h a 11 i g a, k ons t gödselmedels
procentsammansättning:
Kväve
Fosforsyra
Kali
l3
_.
15 5
—
—
16
—
—
13-5 19.0 16 25
-
47.0 24-27
20
—
—
5 , 44—46 32—34 17—20
H
—
15
—
—
1
28—30
-
Kalksalpeter......
Chilesalpeter......
Tysk och norsk
natronsalpeter ........
Kalisalpeter . . . . . .
Natronammoniumsalpeter
Kaliammoniumsalpeter
Klorammonium ....
Svavelsyrad ammoniak
Ammoniaksuperfosfat . .
Urinämne.......
Salpetersyrat urinämne
Kalkkväve.......
Kornat » ......
Benmjöl........
Olika kväveformers
gödselvärde plägar uppskattas sålunda:
k. i salpeter.............100
» » ammoniumsalt . 80—105, i medeltal 90
» » cyanamid.......... 60—80
» » gröngödsling, tång........70
» » blod-, ben-, fisk- köttmjöl . . . 75—80
» » horn-, lädermjöl.........60
» » kreatursgödsel......... 45
> » ull...............30
» » garvat läder.......... . 20
Kvävegödslings verkan beror
naturligtvis på växternas behov av k. och
jordens förråd därav i tillgänglig form.
Baljväxter, som med bakteriers hjälp kunna
tillgodogöra luftens fria k., behöva i regel ingen
dylik gödsling; för övriga växters utveckling
är k.-behovet icke synnerligen växlande, utom
i det avseende att, då ju kvävenäring särskilt
befordrar utvecklingen av de vegetativa
delarna, växter, som skördas gröna till foder,
behöva mer därav än mognande grödor.
Däremot är större skillnad i avseende på den tid,
inom vilken växterna fylla sitt behov av kväve.
Av höstsädesväxterna upptager råg en stor
del, t. o. m. över hälften av sitt kväve på hösten
och avslutar upptagandet före axgången; vete
upptager däremot mindre kväve på hösten och
fortsätter därmed, ända till blomningen. Korn
upptager kväve hastigare än havre, men än
långsammare och jämnare än hos havre sker
detta hos potatis, där upptagandet fortgår
tämligen jämnt, så länge plantorna tillväxa,
under det att däremot det hos rotfrukter är
starkt stegrat under juli månad. Då grödornas
utveckling och avkastning i hög grad beror
av att näringen finnes till hands i tillräcklig
mängd i rätt tid, ligger stor vikt på, att de väx-
ter, som behöva upptaga kväve hastigt, gödslas
därmed i lätt tillgänglig form och i tid för det
påskyndade näringsupptagandet, under det
att de, som hava längre tid därför, lämpligen
gödslas med sådan kvävegödsling, som
småningom blir tillgänglig, ss. kreatursgödsel,
kalkkväve m. fl. Ju rikare jorden själv är på kväve,
som övergår till för växterna tillgänglig form,.
desto mindre är behovet av gödsling med detta
ämne. Mullrik jord behöver därför mindre
kvävegödsling än mullfattig, i synnerhet som
salpeterbildningen befordras av mullhalten
(se Salpeter).
Verkan av sådana gödselmedel, vilkas kväve
behöver överföras till upptagbar form, beror
även i hög grad av de omständigheter, som
inverka på denna omsättning, och befordras
sålunda av jordens genomluftning, lagom
fuktighet och kalk, som binder den bildade
salpetersyran, men motverkas av hög mullhalt,
som berövar markluften det för dessa
omsättningar behövliga syret (jfr Salpeter).
En antydan om de viktigaste
kvävegödselmedlens tillgodogörande lämnas av följande
vid försöksgården Lauchstädt vunna medeltal
för den procent av gödselmedlets kväve, som
återfunnits i grödorna
Chilesal-
Svavels.
Kalk-
peter
ammon.
kväve
49.0
38.6
26.7
61.8
48.7
43-7 ,
59.6
41.3
45.8
40.7
33.0 36.1 67.8
60.8"
48.2
91.8
79.8
Råg ...
Vete . . .
Havre . .
Potatis . .
Foderbetor
Sockerbetor
Andra försök hava dock givit andra tal.
Olika växter upptaga således olika stor del
av den tillförda kvävemängden. Då även andra
omständigheter än växtarten inverka på
kvävets tillgodogörande och dessutom
kvävehalten i samma växtart och delar av denna växlar,
kan ingen säker beräkning göras över den
skördemängd, som kan påräknas efter viss
kvävegödsling. Vid försök, varvid övriga
växtnäringsämnen funnits i överskott, har vid
fältförsök en gödsling med 100 kg. chilesalpeter
givit en skördeökning av
Vete och råg .
Korn och havre
Potatisknölar .
Morötter
Foderbetor .
Sockerbetor
Hö ... .
300-
-350 kg-
. 400 »
3.000 »
4.000 »
3.500 »
6.000 »
. 500 »
Vid tillförsel av större mängder gödselkväve
minskas skördeökningen i förhållande till
kvävetillförseln. Jfr. Jordproduktivitetslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
