Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejeriavfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
768
Då, såsom ofta är fallet, storleken på
tilllägget eller avdraget blivit fastställt
oberoende av smörprisets växlingar, måste i regel
antingen den feta eller magra mjölken bliva
undervärderad.
Ett annat missförhållande är, att
skummjölken vanligen återlämnas till leverantörerna
gratis eller till ett pris, som är lägre än dess
värde (fodervärde), varigenom svinskötseln
kommer att visa en vinst, som rätteligen skulle
tillkommit mjölkhushållningen och varigenom
lantmannen får en oriktig uppfattning om de
olika driftsgrenarnas bärighet. L. Fr. R.
Mejeriavfall, huvudsakligen skummjölk och
vassle, tillgodogöras, i den mån de ej användas
till ost- och mesostberedning eller (skummjölk)
direkt till människoföda, huvudsakligen som
svinfoder. Även till nötkreatur har skummjölk
försökts, som det först tycktes, med framgång,
men enligt vad noggranna försök visade,
tillgodogjordes mjölkens näringsvärde mindre väl,
antagligen till följd därav att mjölksockret till
stor del förbrukades av bakterier i
matsmältningskanalen. Litt.: K. Lantbr. Akad. tidskr.
1898, sid. 3091. Se Vassla.
Mejeriförening. Se Andelsförening,
Andelsmejeri, Mejerihantering.
Mejerihantering, Beredning av ost, smör
och andra livsmedel av mjölk var ännu i
början av 1800-talet en hushållsangelägenhet,
men då vid denna tid boskapsskötsel för
mjölkproduktion började taga större omfattning
vid herrgårdarna, inrättades vid åtskilliga
sådana »ostfabriker», »osttryckerier», »dejerier»
(av dej a) eller »mejerier» (av det tyska maier =
godsfogde), i vilka mjölkens förarbetning
stundom tillsammans med hela
ladugårdsskötseln överlämnades åt en särskild person,
»holländaren» eller »holsteinaren», såsom
arrendator eller förman, så att den kom att bedrivas
som en från hushållet skild hantering. Särskilda
byggnader, mejerier, uppfördes för densamma.
Tekniken utvecklades. Den holländska eller
holsteinska gräddsättningen (se d. o.) i flata
bunkar blev först det vanliga, varigenom vid
kärningen den förr vanliga hopsparade under
gräddsättningen självsurnade grädden
efterträddes av söt eller först efter skumningen
metodiskt till kärnmognad syrad grädde,
varigenom finare mejeriprodukter kunde erhållas.
Även andra gräddsättningsmetoder, framför
andra den gussanderska, syftande till samma
mål, infördes, dock huvudsakligen vid den
mindre hushållningen. — Den stora reformen
i mejerihanteringen var dock den av J. G.
Swartz i början av 1860-talet genomförda
kallvattens- eller ismetoden, genom vilken det
blev möjligt att förkorta gräddsättningen, få
fullt frisk och söt grädde till kärning och
vinna s£or besparing i kärl och utrymme.
Från Danmark, där ismetoden snart blev
allmänt använd, och där under Segelckes ledning
en vetenskaplig noggrannhet införts i st. f.
den gamla holsteinska slentrianen, spred sig
en förbättrad teknik även i Sverige, intresset
särskilt för smörberedning tilltog, utförseln
av smör till England växte och blev
regelbunden, och antalet mejerier ökades hastigt,
dels herrgårds-, dels uppköps-, dels även
by-mejerier för gemensam bearbetning av
delägarnas mjölk, vilken sistnämnda form för
m. dock icke vann synnerlig anslutning.
Särskilt anmärkningsvärt blev det av H. A.
Lidholm grundade Mälareprovinsernas
mejeriaktiebolag med ett år 1869 i Stockholm
inrättat ångmejeri som huvudstation samt
filialmejerier vida omkring i landet; där inom
närmaste trakten ej nog mjölk erhölls för ett stort
mejeri, mottogs mjölken vid
skumningsstationer, från vilka grädden fördes till
avkärnings-mejerier, en anordning, som fortfarande
till-lämpas i en del glest befolkade bygder.
Mejerisal i större mejeri.
Nästa steg i utvecklingen var införandet i
förra delen av 1880-talet av maskinskumning
medelst centrifuger, varmed följde betydande
förändringar i mejeridriften. Härigenom vanns
en värdefull förkortning av tiden för
produkternas beredning, besparing i arbete samt
större jämnhet och säkerhet i tillverkningen,
ökat utbyte och förbättrad kvalitet hos
produkterna. Till följd av gräddsättningens
bortfallande behövde separatorsmej
eri-e r n a mindre utrymme för mjölkens förvaring
och mindre ismängd och kunde mottaga och
förarbeta större mjölkmängder, men å andra
sidan tillkom ökad maskinell utrustning,
separator med motor, förvärmare före mjölkens
uppvärmning före och mjölkkylare för
skummjölkens kylning efter separeringen samt
senare även pastöriseringsmaskiner för mjölkens
och gräddens befriande från smittfrön och
skadliga jäsnings väckare. Mejerierna,
särskilt de större, antogo härigenom alltmer
karaktären av verkliga fabriker. Den starkt
ökade tillströmningen av mjölk till dem med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
