Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mjölkprovning - Mjölkpulver - Mjölkraser - Mjölkrör - Mjölksaft - Mjölksil - Mjölkskivling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
torrämneproc. 10.3—14.7.
fettfri torrämneproc. 7.8—10.2
torr ämnets fettproc. 19.9—32.1.
I biandmjölk från hela besättningar växlar
sammansättningen långt mindre. Om halten
av såväl fett som torrsubstans och fettfri
torrsubstans äro låga men torrämnets fetthalt
ej i motsvarande grad nedgått, så är mjölken
ganska visst utspädd med vatten. Hög eg.
vikt samtidigt som låg fetthalt och låg
fett-procent i torrämnet tyda på skumning eller
tillsats av skummjölk. Låg fetthalt i mjölken
och i dess torrämne i förening med låg
torr-ämnehalt och normal eller låg eg. vikt göra
troligt, att mjölken såväl utspätts med vatten
som försatts med skummjölk eller skummats.
Utspädning med vatten medför dessutom en
höjning av mjölkens fryspunkt, vilken
hos normal mjölk är ungefär —0.54, vare sig
mjölken är fetare eller magrare. Likaså kan
vattentillsats påvisas genom bestämning av
mjölkserums brytningstal, som sker medelst
refraktometer. Oförfalskad mjölk visar
omkring 39 refraktometergrader, medan även en
obetydlig vattentillsats medför en avsevärd
sänkning härav.
Stallprov. Om undersökning av en
leverantörs mjölk givit anledning att
misstänka förfalskning, brukas att oförberett taga
prov direkt vid mjölkningen, då en jämförelse
mellan detta prov och den förut levererade
mjölken bör vara avgörande. Där skummjölk
återtages av leverantörerna från mejeriet,
kan man även genom fördold färgning
av den återlämnade skummjölken vinna
upplysning, om en leverantör utspäder mjölken
med skummjölk. Om till denna sättes t. ex.
fenolftalein, som i normal färsk mjölk är
färglöst men vid alkalisk reaktion giver starkt
röd färg, kan denna tillsats påvisas genom
tillsats av soda till den mjölk, som förfalskats med
så behandlad skummjölk. En lämplig tillsats
är 10 g. av en 5 % lösning till 50 kg. mjölk.
Provtagning av mjölk för
undersökning måste göras med stor noggrannhet, för
att ett verkligt medelprov skall erhållas.
Innan provet tages, bör mjölken omblandas väl,
för att fettet, som kan växla i olika kors mjölk
och snart stiger mot ytan, må bliva jämnt
fördelat. För att provet må innehålla
proportionella delar av mjölkens olika lager, kan man
taga prov medelst en provtagare, bestående
av ett i båda ändarna öppet jämntjockt rör,
som når ända ned till kärlets botten. Genom
att tillsluta övre öppningen kan hela den i
röret inneslutna mjölkcylindern upphämtas.
På detta sätt komma ur flera kärl tagna prov
att bilda ett medelprov av hela den
mjölkmängd, varav proven tagits. Gäller det att
uttaga prov ur flera kärl av olika storlek, så
måste de tagna provens storlek stå i visst
förhållande till de olika mjölkmängderna. Så
tages t. ex. ur en 5o-litersflaska 1 dl., ur en
30-litersflaska 0.6 dl. o. s. v. Dessa olika prov
sammanblandas sedan till ett generalprov.
Chr. Barthel.
Mjölkpulver. Se Kraft- och hälsofoder.
Mjölkraser. Ordet betecknar kreatursraser,
som utmärka sig för högt utvecklade anlag
för riklig mjölkning; sådana äro bland
nötkreatursraser framför allt den holländska,
ostfrisiska och övriga låglandsraser, men samtliga
i Sverige numera använda nötboskapsraser
hava i de bättre stammarna utvecklats till
rätt högt stående mjölkraser. Bland får stå
det nordtyska marskfåret och bland getter
den schweiziska Saanengeten främst i detta
avseende.
Mjölkrör, metallrör, vanligen av silver,
avsedda att instickas i kos juver för att vid
fall av sjukdom i detta eller såriga spenar
uttappa mjölken. Se Mjölkning.
Mjölksaft. 1. Benämning på den
mjölkliknande näringsvätska, även kallad
chylus, som genom chyluskärlen upptages ur
tarmväggarna och som genom bröstgången
föres in i blodströmmen. Se Matsmältning,
Matsmältningsorgan, Näring.
2. En vit, stundom gul eller rödaktig saft,
som hos vissa växter, t. ex. många
korgblomstriga, törelväxter {Euphorbiaceœ), vallmo m.fl.,
innehålles i särskilda celler eller kärl och
utflödar, när stammen eller annan växtdel såras.
M. är en emulsion, innehållande socker,
gummi, hartser, kautschuk m. fl. ämnen, olika för
olika växter lösta eller uppslammade. Dess
betydelse för växterna är okänd. Kautchuk
och guttaperka vinnes av m. hos några
tropiska växtarter. Ingen i Sverige odlad eller
vildväxande växt har någon nyttig användning
på grund av halt av m.
Mjölksil. I äldre tid användes ytterst
enkla och ofullkomliga silanordningar för att
befria mjölk och andra vätskor från fasta
föroreningar. Sålunda brukades att sila
genom enris eller en sillapp av kohår i en
tratt av näver eller trä, eller genom en
linneduk, som lades över ett trattformigt urtaget
silträ eller över en silstege. Senare
blev vanligt att använda metalltrådssilar
belagda med en tunn och fin silduk. I senare
tid hava mjölksilar kommit i bruk, i vilka
mjölken silas genom två metallsilar med mellan
dem liggande pressat filtrum av bomull,
vilket användes blott vid en uppsilning och
därefter bortkastas. Den äldsta dylika m., Ulax,
konstruerad av J. Ulander 1902, har ett dylikt
silbatteri och i silkärlets övre del en översil
av metalltrådsduk för grövre föroreningars
kvarhållande; den yngre kronsilen Balix har
flera silbatterier över varandra, varigenom
silytan och silningsmängden ökas. Genom
bomullsfiltrernas större silningsförmåga och
därigenom, att begagnade filtrer ej vidare
begagnas, innebära dessa silar ett stort framsteg.
Mjölkskivling. Se Riska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
