Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljekakor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0-&pAs&4*<**~G%^
871
är emellertid icke vedartad, vilket gör, att
smältbarheten såväl av detta ämne som av
kakans samtliga beståndsdelar är hög.
Sammansättningen är i medeltal:
Palm-
Palm-
kakor
kärnskrot
Protein........
\ %
%
: 17.0
8.0
18.5 ■1-5
Fett..........
Kvävefria ex traktämnen .
36.0
39-°
Växttråd........
24.0
25-5
4.0
4-5
Vatten.........
II.0
II.o
! H-5
^•5
Foderenheter pr 100 kg .
99-o
98.5
De ifrågavarande kakorna ha en angenäm
fruktliknande lukt, som emellertid, då de bli
äldre, övergår i en mera tvålartad. De förtäras
i allmänhet gärna av husdjuren och kunna med
fördel användas som kraftfoder till alla djur.
På mjölkkornas avkastning inverka de
fördelaktigt både vid mjölkens mängd och fetthalt.
För svin lämpa de sig väl, särskilt därigenom
att fläsket blir fast, då den s. k. palmoljan är
ett fast växtfett. Priset är dock i allmänhet
högt i förhållande till fodervärdet. Jfr ovan
Kokoskakor.
Rapskakor äro våra först använda
oljekakor, då rapsen förr allmänt odlades här i
landet, och de kommo redan på 1860-talet i
bruk. De äro synnerligen gynnsamma som
foder åt mjölkkor, dels genom sin lösande
förmåga vid avföringen, dels därigenom att de
göra smöret mjukt, något som särskilt vid
vinterutfodring med enbart hö är av betydelse.
Man ansåg därför länge, att de voro ett
nödvändigt villkor för en rationell utfodring av
mjölkdjur. Med tiden hava de alltmer
undanträngts av andra kraftfoder. De framställas
mest av raps- och rybsfrön, vilka senare äro
något mindre samt brunare i färgen. Men även
frön av andra korsblommiga växter användas
vid framställning av de oljekakor, som gå under
namnet rapskakor. Tillgången har minskats,
emedan rapsoljans användning till belysning
avtagit. En annan anledning till vår tids mindre
efterfrågan efter rapskakor är den, att de ofta
äro uppblandade med närstående frön, som
icke äga rapskakornas värdefulla egenskaper,
ja ofta äro skadliga. De s. k. rapsfrön och
rapskakor, som härstamma från Indien och
Syd-Ryssland, innehålla olika slag av senapsarter
(Sinapis glauca, juncea etc). Dessa giva
visserligen vid pressning rovolja och kakor av
samma utseende och allmänna kemiska
sammansättning som när fröna av raps och rybs
användas, men de innehålla vissa svavel- och
kvävehaltiga ämnen, varur den skarpa eteriska
oljan, senapsoljan, lätt nog kan ut-
vecklas. Bildas dylik senapsolja
(allyl-senaps-olja) i större mängd i djurens-magar, kan
inflammation av slemhinnorna med åtföljande
sjukdom och död bliva följden.
Alla raps- och senapsartade frön innehålla
nämligen ett ämne, som kallas s i n i g r i n
eller myronsyra t kali och som vid
närvaro av ett ferment m y r o s i n (vilket
framkommer vid dessa fröns behandling med ljumt
vatten) spaltas bland annat i ovannämnda
senapsolja. I vissa senapsarter, t. ex.
ovannämnda Sinapis glauca, som icke
förekommer bland den vanliga europeiska
rapsen men väl i den indiska, finnes det nämnda
ämnet i så stor mängd, att halten av utvecklad
senapsolja blir farlig för djuren. En prövning
härå verkställes bäst på ett kemiskt
laboratorium, men man kan själv på ett enkelt sätt
tillse, om de inköpta »rapskakorna» innehålla
nämnda ämnen i avsevärd mängd och alltså
äro farliga: en mindre mängd rapskaka
pulvriseras och utröres med ljumt vatten och får
därefter stå i slutet kärl under ett par timmar.
Skulle en stark senapslukt härvid utvecklas,
är den ifrågavarande kakan misstänkt och bör
användas endast i smärre mängder eller till
en början högst 1/2 kg. till mjölkkor, men
mängden kan möjligen senare ökas. —
Rapsmjöl och rapskakmjöl förekomma sällsynt hos
oss.
Sammansättningen av vanliga rapskakor är
i motsats till jordnöts-, solros- och
bomulls-frökakor ganska konstant, även om fröna
härstamma från rybs eller indiska frön. Protein
32 %, fett 8.5 %, kvävefria extraktämnen 31.5
%, växttråd 12.7 %, aska 7 %, vatten 9 % och
smältbar äggvita 23.3 % äro vanliga halter.
Motsvarande fodervärdet per 100 kg. är 104.
Rapskakor framställas så gott som alltid av
oskalade frön, men på senare tid hava s. k.
italienska kakor någon gång förts i handeln,
och i dessa, voro de mesta skalen avlägsnade.
De innehålla 4 till 5% mindre protein och
ungefär lika mycket mindre av växttråd än de
vanliga rapskakorna. Då senapshalten är
mycket hög, torde de vara framställda av indiska
eller likartade senapshaltiga frön.
Vid oljepressning beräknas i medeltal 65 %
kakor. Friska rapskakor äga en gulgrön färg,
medan äldre bli allt mer och mer brunaktiga.
Färgen påverkas dock i så mån av frpna, att
rybskakorna i allmänhet redan i friskt
tillstånd äro brunaktiga och de skalade kakorna
gula. Även kan den gröna färgen, som av
köparna ofta föredrages, på konstgjort sätt
framkallas, genom att fröna behandlas med
alkaliska ämnen, såsom kalk, då kakorna pressas.
Rapskakorna hava sitt huvudsakliga värde för
mjölkdjuren; de verka lösande, öka
mjölkmängden och ha som nämnts en betydelsefull
inverkan på smörets konsistens. Till ungdjur
och till andra djur än mjölkkor böra de icke
användas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
