Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljekakor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872
Senapskakor och senapsfoder.
Under kristiden har vitsenapen odlats som
olje-växt i vårt land, och vid dess fabriksmässiga
behandling erhålles dels en fet olja av samma
egenskaper som rovoljan, dels senapskakor eller
senapsskrå, vanligen kallat senapsfoder. Som
vitsenapen innehåller ett skarpt och icke
ofarligt ämne, sinalbin, måste detta vid
fabrikationen avlägsnas genom behandling
med vattenånga och upphettning. Av fröna
framställas därefter genom pressning
senapskakor eller genom extraktion senapsmjöl.
Dessa fodermedel äro grågula till bruna i
färgen; och beror växlingen i färg huvudsakligen
på, huru högt upphettningen drivits. Vid
högre temperatur blir nämligen färgen
mörkare. Fodrets smältbarhet minskas vid denna
upphettning. Vid inköp bör man tillse, att det
är så ljust som möjligt.
Medelsammansättningen och värdet hos ljusa kakor och skrå är:
Senaps-kakor
%
Senapsskrå
%
Protein . . .
Fett...........
29.5
8.0
32.0
II.5
8.5
IO.O
24.0
IO2.0
31.0
3-°
32.0 13.0
8.c 25.0 96.0
Kvävefria extraktämnen . . Yäxttråd.........
Aska..........
Vatten.........
Smältbar äggvita.....
Foderenheter pr 100 kg . .
Dessa fodermedel ha använts till kor och
vid utfodring med 1 kg. per ko icke visat någon
ogynnsam verkan, vare sig i dietiskt avseende
eller på mjölken. I fodervärde ha de visat sig
jämförliga med medelgoda solroskakor. Jfr
Senap.
Sesamkakor framställas av fröna till den
ettåriga sesamväxten (se Sesam), av vilka flera
olika sorter finnas i de tropiska länderna. Den
vid pressningen erhållna oljan är välsmakande
och har fått stor användning för
margarinfabrikationen, såväl på grund av sin smak som den
lätthet, varmed den till följd av en bekant
färgreaktion, den s. k. baudouinska reaktionen,
kan upptäckas; man kan alltså på grund av
denna reaktion lätt visa, om smör är förfalskat
med margarin. Sesamfröna äro små och
ljusgula med tunna skal och i det närmaste av
samma sammansättning som jordnöten. Vid
pressning av de oskalade fröna erhållas
omkring 70 % kakor, som bliva lösa till sin
konsistens och till färgen ljust gulgrå.
Sammansättningen är i medeltal: protein 38 %, fett
13 %, kvävefria extraktämnen 22 %. växttråd
6 %, aska 11 %. vatten 10 % och smältbar
äggvita 33.5 %. Antalet foder enheter på 100
kg. är 125.
Utom den höga protein- och fetthalten är
den stora mängden aska anmärkningsvärd,
och ingå däribland fosforsyra och kalk ända
till 6 %. Dessa kakor lämpa sig därför som
tillskott till mineralfattiga fodermedel samt
även till foder åt ungdjur. De mesta
sesamkakorna komma från Marseille, men de införas
sällan till vårt land. Vid användning förhålla
de sig ungefär som jordnötskakor, men synas
hava någon tendens att sänka fetthalten i
mjölken men öka mjölkmängden.
Soj akakor framställas av sojabönan,
Soja hispida Moench., en ärtblommig växt, som
i stor skala till födoämne odlas i Asien, särskilt
i Kina och Japan. Fröna skilja sig från övriga
ärtväxter genom sin rätt höga halt av fett
(17 %) samt protein (36 %). De lämna 88 %
kakor. Dessa kommo först år 1909 i den
europeiska marknaden, men ha sedan dess på grund
av billigt pris, jämn sammansättning och god
kvalitet fått en rätt stor spridning. De komma
till oss ifrån England, men även från inhemska
fabriker. Till färgen äro de gula, ibland med
en dragning i grönt, och av rätt stor fasthet.
I handeln förekomma såväl sojakakor som
extraherat sojamjöl, ibland kallat
bönfoder-mjöl. Då dylikt fodermjöl är mycket grovt,
kallas det s o j a s k r å.
i Soja- !S°Ja™Jöli
iii och i
kakor . , o j
i I sojaskra !
■ % | % i
Protein.........; 42.0 I 45.0 j
Fett...........i ■ 6.0 I 2.0
Kvävefria extraktämnen . . I 30.0 ( 31.0 j
Växttråd.........| 5-° ! 5*° i
Aska..........I 6.0 i 6.0 I
Vatten..........j Il.o j II.o [
Smältbar äggvita.....j 36.5 ’• 37-S ’
Foderenheter pr 100 kg . . | 123.0 ; 120.0 ■■
På grund av den högre fetthalten äro kakorna
som synes något mer värdefulla än mjölet.
Sammansättningen är mycket konstant, och
föroreningar äro icke observerade, vadan dessa
fodermedel i regeln icke behöva
kontrollunder-sökas. Användas de icke i allt för stora
mängder, bekomma de djuren väl och hava inga
ogynnsamma verkningar på produkterna.
Solroskakor erhållas av den i
Ryssland, Polen m. fl. länder allmänt odlade
solrosen, Helianthus annuus L., vilken såsom
prydnadsväxt även odlas i vårt land. Den ur
fröna pressade oljan användes i dessa länder
till människoföda, medan den erhållna
pressåterstoden, solroskakorna, i stor skala utföres.
I vårt land har under århundradets början
stora mängder solroskakor använts som
kraftfoder, så att näst jordnötskakorna voro de vid
den tiden de allmännast begagnade. Fröna
omgivas av ett tjockt, cellulosarikt skal, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
