Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pricksjuka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9io
Om förlusternas storlek finnas mycket
växlande uppgifter. Under gynnsamma
omständigheter skola de hava inskränkts ända
ned till omkring 10 proc. av fodrets mängd,
men ofta har minskningen i fodrets mängd
gått över l/3 av dess ursprungliga massa.
Som exempel må anföras följande vid
Centralanstaltens försök i amerikanskt silo-torn
erhållna resultat:
Pressf. av efterslåtter
Frisk efterslåtter
jäsn.-
förlust
%
smältb. %
smältb.
%
Organ, subst. Räf ett . . .
-18.3
— 31.7
— 24.1
— 21.9
-78.’i + 180.2
52 68 68 51
76
75 52
Råprotein . . Kvävefri extr. Växttråd . . Smb. äggv. .
Förlusten i massa och genom nedsatt
smältbarhet beräknas i detta fall av lyckad
press-foderberedning tillsammans hava utgjort
omkring 33 %. Av ett välberett p. av
efterslåtter från odlad vall beräknas 7—7,5 kg. och av
ett sådant av grönfoder med 30—50
baljväxter 6,5 kg. (i båda fallen omkring 1,8 kg.
torrsubstans) motsvara 1 foderenhet. Under
jäsningen minskas vattenhalten olika mycket
beroende på värmestegringens höjd.
Användning P. är, givet i måttliga
mängder, ett hälsosamt, något avförande foder,
som huvudsakligen användes för nötboskap.
Närmast gives det som ersättning för
rotfrukter eller annat saftigt foder men kan genom
sin högre torrämnehalt även ersätta en del
av stråfodret och genom sin högre äggvitehalt
än rotfrukterna även minska behovet av
ägg-viterikt foder. Till mjölkkor givas helst ej
över 20—25 kg. om dagen för att ej giva
mjölken osmak. För att förekomma detta bör
ladugården efter fodring med p. väl utluftas, för
att skydda mjölken för luften. Mjölk efter
utfodring av p. passar mindre väl för ystning,
särskilt av högt eftervärmda ostslag, emedan
häftig jäsning med gasutveckling lätt inträder.
För ungdjur är p. mindre lämpligt, emedan
dess halt av syra binder kalk, varigenom
benbildande material berövas djuren.
Pricksjuka, som på senare tid rätt allmänt
förekommit hos äpplen, består däri, att vid
mognaden eller t. o. m. efteråt under lagring
av frukten små, mörkt färgade fläckar uppstå
i skalet, särdeles mot fruktens övre ände.
Närmast under skalet blir fruktköttet i
fläckarna brunt och dött, till följd varav
»prickarna» bliva något insjunkna. Fruktens utseen-
de skäms, och till följd av hög halt av
garvämnen i de döda delarna blir smaken besk.
Om orsaken till p. råder ovisshet, men den
antages vara för stark avdunstning, varigenom
cellsaften i ytligt liggande delar av fruktköttet
blir för koncentrerad. Sjukdomen anses
framträda mest under eftersomrar med plötsliga,
starka temperaturväxlingar och skadar
somliga sorter, med tunt fruktskal, mer än andra.
För att förebygga uppkomsten av p. under
lagringen bör denna ske i sval lokal.
(G. L—d.) H. J. Dft.
Primula. Se Blomsterodling, Viva.
Prisnotering, som angiver gällande pris för
viss vara vid viss tid, giver lantmannen, som
i regel genom sin avlägsenhet från
marknadsplatsen har svårt att följa prisens växlingar,
ledning vid bedömande av vad han kan
begära vid försäljning eller behöva betala vid
inköp samt av den lämpliga tidpunkten för
inköp och försäljning.
P. är vanligen en berättelse om
marknadsläget viss dag, men angiver i vissa fall det
pris, som kan väntas under närmast följande
dagar. I båda fallen kan den inverka på
utbud och efterfrågan och därigenom på priset
men har icke till uppgift att bestämma detta.
Den brukar ofta vid uppgörelse om
varuleverans, t. ex. mejeris med smörhandlande,
läggas till grund för betalningen. (Se
Smör-export.) Prisnoteringar hava stor betydelse
som grund för statistiskt påvisande av
prislägets förändringar och för jämförelse mellan
priser å olika orter och å olika varor eller
varugrupper.
P. kan gälla:
1. Pris vid producentens närmaste
leveransplats (järnvägs- eller ångbåtsstation). Då
detta pris måste starkt växla på grund av
olikhet i avstånd och frakt till större
avsättningsort, begagnas den föga men förekommer
t. ex. för smör, ost och ägg. Producenter i
gynnsamt läge böra då erhålla högre pris än
noteringen.
2. Pris, som betalas av uppköparen för
vara fraktfritt vid större avsättningsort,
noteras för de flesta lantbruksprodukter.
3. Grosshandlares försäljningspris till
detaljisten (partipris) noteras för kött, fläsk,
Ågg, smör och ost. Vid försäljning direkt till
detaljist kunna producenter tillgodogöra sig
en del av grosshandlarens vinst.
4. Minutpris, som betalas i detaljhandeln,
på torg eller i hemmen.
Angivande av den kvalitet,
för vilken noteringen gäller, är av stor
betydelse, emedan de bättre kvaliteterna
därigenom framhållas. För en och samma kvalitet
kan angivas högsta och lägsta pris samt
medelpris eller endast ettdera av dessa. Vid de
av Sy. Allm. Lantbrukssällskapet satta
noteringarna söker man för lantmannaprodukter
angiva högsta pris, som lantmannen kan er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
